Här får du som vanligt dagliga rapporter om livet i Almedalen under politikerveckan. Skvaller och tunga nyheter. Högt och lågt. Varmt och kallt.
Fredag
Nu är det slut. Ja, jag vet, det är två politikertal kvar. Och när denna text börjar skrivas på fredag klockan 9 är det 25 programpunkter som snart ska sätta igång.
Men sen är det slut. Totalt 2114 programpunkter är listade i Almedalsprogrammet. Det pågår säkert ännu fler event under veckan som bara utvalda är kallade till och ändå koncentreras det mesta till mitten: onsdag är den heliga dagen.
Förklaringen är enkel: människor är sociala djur, vi vill vara där alla andra är. En fullsatt restaurang lockar mer än en övergiven. Det är därför som känslan idag fredag är att jag borde ha dragit igår, men jag kommer att stanna till söndag.
I morse lyssnade jag en stund på järnvägsbranschen. Ett stort gäng tågdirektörer och tågpolitiker pratade om alla utmaningar i ett stekhett tält med bänkar utan ryggstöd i drygt två timmar. Men jag tröttnade efter en knapp timme eftersom allt handlade om “anläggningen” och hur man kan få mer gods på den. Väldigt lite handlade om resenärerna, alltså det som Travel News bevakar. “Anläggningen” är alltså spåren vars underhåll är eftersatt.
KD vill som bekant att staten ska låna mer pengar och fixa detta, men snåla svenska budgetregler sätter stopp för detta. Tänkte vi som Tyskland skulle vi ha en enorm investeringsbudget, men det gör vi alltså inte på grund av nittiotalskrisen.
Ja som ni märker blir man en smula galen och insnöad av att vara i Almedalen.
Nu är det slut med detta.
Idag hämtar jag ut en hyrmoped och sen är det Gotland som gäller till söndag.
Jag ska uppdatera RES stora guide till Sveriges Mallorca.
Och med dessa ord tar Travel News helg och så hörs vi igen på måndag.
Då ska jag flyga till Bryssel och träffa EU och höra om deras planer vad gäller tågtrafik i Europa.
Torsdag
Allting har sin peak och det är bara att konstatera att det var igår onsdag här i Almedalen. Moderaterna och Socialdemokraterna stod på scenen och höll tal. Jag hörde båda partiledarna. Magdalena Andersson fick klockan 19-slotten eftersom Ulf Kristersson var tvungen att flyga till Bryssel på eftermiddagen. Magda höll ett smäktande tal fyllt med vackra ord, men befriat från besked om hur vi ska nå dem. Det är fördelen med att vara i opposition, det trista är att ingen tar en på allvar. Ord utan handling är värre än kaffe utan mjölk.
”Att ändra sin resepolicy och kräva att alla ska köpa hållbart flygbränsle på sina tjänsteresor, ger inga rubriker, men hade gjort mycket mer för miljön”
Efteråt gick jag på Regionala flygplatsers mingel som firade det faktum att det var tio år sedan man tankade hållbart flygbränsle i ett flygplan och flög reguljärt från Karlstad till Stockholm. Vad som finns i tanken är avgörande för den gröna omställningen. Medialt är utmaningen att detta inte går att visualisera. Följaktligen är mina kollegor i mediebranschen ganska ointresserade av flygbränsle. Då är det bättre med utspel där man förbjuder anställda inom Stockholms stad att flyga. Det blir VASSA RUBRIKER.
Att ändra sin resepolicy och kräva att alla ska köpa hållbart flygbränsle på sina tjänsteresor, ger inga rubriker, men hade gjort mycket mer för miljön. Det senare var alla överens om i morse på ett seminarium som Transportföretagen flyg arrangerade. Bäst på scen var som vanligt Fredrik Kämpfe, han är Sveriges bästa lobbyist. Det är en välsignelse för reseindustrin att vi har denna hjälte. Tro mig, jag har mött fler lobbyister i mitt liv än vad som är nyttigt och jag kan skilja de smarta från de mediokra.
På denna hearing var det också kul att lyssna på Skavstas nya vd. Skavsta är den ena av två privatägda flygplatser. Chefen som tidigare jobbat 500 år på statliga flygplatsbolaget Swedavia verkade mycket nöjd med att slippa vara i statliga upphandlingsregler. Skavstas affärsidé att planen landar och lyfter gratis kan göra att många linjer flyttar från Arlanda söderut. 90 procent av Sveriges befolkning bor nämligen i södra Sverige. Arlandas meste utredare Peter Norman sa klokt på samma hearing att drar man sträck över Göteborg till norr om Uppsala så bor det 9 miljoner under gränsen och 1 miljon norr om. Det senare utrymmet är mer än landets halva yta. Vill vi att detta ska leva måste vi ha flyg. I Norge tycker man att detta är viktigt, följaktligen har Norge 43 statliga flygplatser. Sverige har 10. Att detta är brist förstår varken medier eller politiker i Sverige.
PS: Intervjuade Norwegians vd Geir Karlsen, lyssna gärna här.
Onsdag
Läser man denna dagbok och jämför med förra årets dagbok från Almedalen upptäcker man samma namn och samma debatter som går igen. Det innebär att Arlandas framtid utreds och diskuteras år efter år i Sigtunas tält. Statens man, oavsett regering, för denna syssla: Peter Norman har utrett Arlanda och svenskt inrikesflyg minst tre-fyra gånger. Ingen vet. Men snart kanske det kommer ett beslut.
Försvaret av Bromma är på väg att tunnas ut. Både Stockholms handelskammare och SAS vd Anko van der Werff tycker att det är tid att dra ut pluggen nu när trafiken har minskat med 50 procent sedan pandemins återstart.
Att detta skulle leda till att BRA flyg försvinner verkar få bry sig om.
Jag började min morgon med att lyssna på ett samtal om Arlanda. Gick sen vidare till Strandvägen 4 för att lyssna på ett samtal om vätgasflygbränsle som arrangerades av SAS. Förra året pratade man om SAF i samma panel.
Efteråt fick jag precis som förra året en pratstund med Anko van der Werff.
Lyssna gärna här.
Beklagar min usla engelska i intervjun, det låser sig när jag ska översätta ord som vätgasflygbränsle till hybrid fuel. Anko är ett otroligt skönt intervjuobjekt. Han har service i blodet. Det har alla som arbetar med turism och är från Holland.
Avslutade dagen på att lyssna på ett samtal om flyget med Preem och Norwegian, ungefär på samma tema som de två tidigare samtalen. Kanske är bara bra att samma ämne tröskas runt i många liknande samtal.
Politik är inget för rastlösa människor. Det är en slags meditation eller kanske idisslande. Ungefär som filmen Måndag hela veckan.
Men samtidigt händer det något på lång sikt. Jag har varit här i 20 år och manskapet byts sakta ut. För tusen år sedan var Expressens Niklas Svensson kung i Almedalen och hade det bästa bordet på Donners. Numera heter restaurangen Sandhäxan och Expressens stjärna Viktor Barth-Kron är killen man vill känna. Han verkar föredra Hotel Wisbys bar under tak.
Lyssnade på Ulf Kristerssons tal som jag uppskattade mycket även om han inte nämnde reseindustrin med ett enda ord. Många politiker i Almedalen brukar tala om sin stundande semester, men det gjorde inte statsministern. Han skröt däremot om allt han fått gjort som statsmininster. Det är min stil.
Nu väntar två flygmingel och ett Petter Stordalenmingel. Rapport i morgondagens dagbok förstås.
Tisdag
Det är fortfarande ganska lugnt i Almedalen före den stora stormen som kommer imorgon onsdag. Idag hittade jag två programpunkter som jag kände var ett måste. I morgon finns det minst tio, varav flera på samma klockslag.
Det är alltså idag som man hinner med en långlunch med Viking Lines stjärna Daniel Atteroth på Vinäger utan stress. Den vita restaurangen under bar himmel mitt i backen är fortfarande min favorit efter många år i Almedalen. Strax efter klockan ett sveptes veckans första glas rosé. Det är långt kvar till det sista.
Daniel berättade att Viking Line för flera år sedan hade en färja i hamnen som erbjöd billigt boende. Men att Cinderella tvingades iväg av lokalbefolkningen som inte gillade konkurrens. Gotlänningarna vill hyra ut sina sommarstugor och lägenheter utan konkurrens från fastlandet. Nu vet ni varför ett rum i Visby under Almedalsvecka kostar skjortan. Det kallas planekonomi.
Samma ord kom upp i mitt inre när jag lyssnade på en debatt om elflyget som enligt många i panelen kommer innan 2030. SAS har redan sålt biljetter till den första turen som ska avgå redan 2027 om Heart Aerospace får upp sitt nya plan i luften med 30 stolar. Jag välkomnar elflyget som innebär att man kommer att höra fåglar sjunga i kabinen när planen lyfter och landar eftersom motorn är så tyst.
Hearts maskin som blir ett hybridflygplan kommer att få en räckvidd på 40 mil. Det innebär att Visby kan nås från Stockholm och Kalmar. Härligt! Det enda som oroar mig är kostnaden. En inrikesflygbiljett kostar idag runt tusen kronor. Få är beredda att betala mer. Det ger ungefär 30 000 kronor i intäkter till flygbolaget för en enkel resa över Östersjön. Denna summa ska sen räcka till två piloter och en steward. Sen kommer elräkningen, planet och Swedavias avgifter. Plus en massa mer kostnader. Jag förstår inte hur något flygbolag i världen ska kunna tjäna pengar på detta. BRA flyg och SAS gör idag samma resa med ett hundratal ombord utan att gå med vinst.
I panelen pratades det om att se elflyget som en sorts kollektivtrafik, alltså något som skattebetalarna subventionerar.
Och att det behövs statliga subventioner, alltså skattemedel, för att ta fram och tillverka de nya elflygen dolde inte Hearts representant i panelen. Enda lösningen som jag ser det är att EU går in och satsar fullt ut på elflyget. Kanske kan vi i Norden få någon form av bidrag och vara ett pilotprojekt. Utan externa pengar blir det MYCKET tufft, även om det inte saknas välvilja.
Efter lunchen lyssnade jag på debatt om gårdsförsäljning. Programpunkten inleddes med att en forskare från Karolinska berättade att alkoholkonsumtionen bland tonåringar har minskat med 80 procent de senaste 20 åren. Med andra ord: Systembolaget behövs inte längre för folkhälsan utan för att medelklassen ska få gott lådvin till ett hyggligt pris. Men att säga detta högt är värre att svära i kyrkan. Undersökningar visar nämligen att det svenska folket gillar att dricka lådvin till vettigt pris. Kända debattörer som Jan Guillou gillar att dricka franska viner som är billigare i Sverige än i Bordeaux. Och där slutar samtalet om Sveriges mest heliga företag: Systembolaget.
Visitas vd Jonas Siljhammar gjorde en fin insats när han försvarade regeringens förslag om gårdsförsäljning som vi snart ska skicka till EU för godkännande. Enligt forskaren på plats är mängden alkohol som ska säljas på vingårdar och mikrobryggerier så liten att den inte kommer att märkas i statistiken. Att det ändå blir våldsam debatt i detta ämne säger mycket om Sverige.
Måndag
Hur man kommer till Almedalen säger ganska mycket om vem man är. Den högsta divisionen tar en kråka. Alltså en privatjet. I denna kategori hittar vi Petter Stordalen med flickvän och Ulf Kristersson med stab. Nästa nivå är “vanligt” flyg. I denna kategori hittar vi välbetalda reportrar, konsulter som fakturerar minst 3000 kronor i timmen och tjänstemän med runt 80 000 kronor i månadslön. BRA flyg, SAS och Norwegian tillhandahåller dessa resor som tar under timmen. Exakt hur många plan som ska flyga över Östersjön beror på bokningstrycket, men räkna med 10 kärror per dag. Det går alltså att fynda en resa om man har is i magen, men risken finns förstås att du får stanna på fastlandet under den magiska Almedalsveckan om du inte bokar i tid.
Den tredje nivån är Travel News nivå: surfärjan. Man skulle kunna tro att det är billigt, men jag tycker inte att 1500 kronor T/R är budget. Prislappen är rimlig, men samtidigt ett sätt att brandskatta besökarna. Ju mer resan kostar, desto mindre att spendera på öjn. Följaktligen hatar alla entreprenörer i besöksnäringen Destination Gotland. Det är sedan gammalt och kommer att fortsätta till minst 2035 då staten handlar upp denna tjänst nästa gång. Undantaget är öns Scandic hotell som ägs av… just det Destination Gotland.
”…flyget har blivit den nya stridslinjen i politiken och tagit över den roll som kärnkraften hade under många decennier i Sverige. Det är förstås aldrig bra att befinna sig i debattens epicentrum eftersom där får känslorna virvla fritt”
Första natten bor jag på vandrarhemmet Fängelset. Det är ett sunkigt ställe, men med det som kallas charm. Förra året kom Carola förbi för att duscha. Uppenbarligen var sångfågeln inte nöjd med badrummet på Per Taubes segelbåt. Och redan här är vi framme vid varför “alla” åker till Almedalen. “Alla” är förstås inte här, men mixen är osannolik och det är de oväntade mötena som gör att jag återvänder till Almedalen år efter år.
Resten av veckan bor reseindustrins utsända reporter på ett lägenhetshotell med kök bakom restaurang Bolaget vid Stora torget. Ett perfekt boende för oss som inte har råd att äta ute en hel vecka. 22 000 kronor är en rejäl slant för Travel News, men att inte vara i Almedalen är tjänstefel. Jag har hittat ett tiotal programpunkter som är ett måste. Ytterligare många som verkar spännande. Mycket flyg, men också en hel del turism i Sverige. Tåget lyser med sin frånvaro i årets program. Kanske är branschen nöjd med att det ska byggas dubbelspår mellan Borås och Göteborg för svindlande 43 miljarder inom några år.
Debatten om flyget rasar just nu för fullt. Stockholms stads förbud mot personalens inrikesresor med flyg står mot regeringens vilja att halvera flygskatten. Ja, flyget har blivit den nya stridslinjen i politiken och tagit över den roll som kärnkraften hade under många decennier i Sverige. Det är förstås aldrig bra att befinna sig i debattens epicentrum eftersom där får känslorna virvla fritt. Det blir ofta det dummaste, mest drastiska förslaget som vinner. Ett bra exempel är Stockholms stads förbud. Det kommer inte att göra mycket för miljön, men desto mer för byråkratin. Men som brandfackla funkar förslaget fint, få har missat det och många vet nu att Miljöpartiet gör allt och lite till för att “rädda miljön”.
Själv åker jag helst och ofta tåg mellan landets större städer, men ibland finns det inte tid och då blir det flyg. Så tror jag att de flesta tänker utan pekpinnar från landets politiker.
Nu är jag i alla fall igång med veckans dagbok från Almedalen. Det blir minst en rapport om dagen fram till fredag eftermiddag. Har du tips eller inspel är det bara att mejla mig.
Nu kör vi!
En kommentar