I dag kommer fredagskrönikan förstås redan på torsdag. I morgon är det ju Sveriges riktiga nationaldag och de texter som författas då görs i skenet från smaksatt brännvin och sill. Det vill ni inte läsa. Låt oss istället fokusera på söndag då jag besökte Spånga Idrottsplats i Stockholm för att lyssna på vår statsminister Stefan Löfven. Han avslutade Järvaveckan som är en konkurrent till politikerveckan i Almedalen. Jag var där, alltså på idrottsplatsen som är granne med Rinkeby och Tensta, redan förra året. Då slogs jag av att publikintresset från lokalbefolkningen var minimalt. Men i år var det tvärtom. Vi från Södermalm var inte i majoritet utan en klick bland många andra. Det var riktigt tjockt med folk när vår ledare pratade.
Hur många ord tror ni han sa om turistindustrin och besöksnäringen? Noll förstås. Hur många utställare på Järvaveckan med bas i Travel News bevakningsområde var på plats denna dag? Lika många. Jag vet att Scandic var på plats tidigare i veckan, men i ärlighetens namn ska erkännas att resten av näringslivet struntade i Järvaveckan. Det gjorde näringslivet även i Almedalen de första tjugofem åren. Näringslivet är en svårstartad maskin, men när den väl brummat igång är den omöjlig att stänga av. I år väntas 50 000 människor till Almedalsveckan.
Just nu kör vi på Travel News en enkät till branschen inför Almedalen. Vad är branschens viktigaste fråga? När jag läser svaren slås jag av visionslösheten. Besöksnäringen är fortfarande Sveriges mest osynliga basindustri.
Var finns den banbrytande visionen: så dubblar vi antalet turister i Sverige på fem år? (Portugal gjorde detta och räddade nationen från ekonomisk kollaps efter PIGS.)
Var finns målet så gör vi Stockholms skärgård lika känd och lockande som kinesiska muren? (Barcelona gick 1994 från trött hamnstad till en världsmetropol.)
Var finns övertygelsen att vi kan skapa en miljon nya arbeten i turistindustrin? (Var tionde människa i världen arbetar i dag i turistindustrin.)
Jag kan inte komma på en enda svensk som står på barrikaderna för dessa fullt realistiska drömmar. Petter Stordalen i all ära, men han pratar faktiskt norska.
Stefan Löfven pratade om något som hände för 100 år sedan och att samhället går att förändra. Oklart om någon under 40 år kommer att rösta på socialdemokraterna i höst.
I Dagens Industri läser jag att Sverigedemokraterna, som jag är övertygad kommer bli landets största parti, vill dubbla krogmomsen och få in 20 miljarder till statskassan. Jag kan faktiskt inte komma på ett bättre sätt att skrämma bort utländska turister. SD säger sig älska vårt land, men att dela detta med någon som inte har släktband tillbaka till medeltiden tycks svårt.
Moderaterna vill avskaffa den rättsosäkra flygskatten. Det är ett litet steg i rätt riktning, men som sagt, var är de stora målen och drömmarna?
Okej, höghastighetståg mellan landets tre stora städer är en banbrytande dröm, men hur knyter vi ihop Europa med tåg? Det är borde också gå. Turistindustrin är världens största näring och den kommer att växa lavinartat när Asien får en mångdubbelt större medelklass än den vi har i Europa.
Klock- och diamantindustrin är på väg ner. Hela detaljhandeln är i kris. Ingen vill ha fler prylar. Alla vill ha fler och bättre upplevelser. Vi i Sverige kan erbjuda unika minnen och underbara bilder på Instagram. Det låter kanske en smula tramsigt med inlägg på sociala medier, men gör vi detta rätt kan det betyda välstånd och tillväxt för vår näring och vårt underbara land framåt i årtionden.
Allt detta tänkte jag på pendeltåget hem från Spånga. Stefan Löfvens tal får en svag trea.
***
Skriver dessa rader på Snälltåget ner till Skåne. Jag älskar att åka med detta lågprisbolag och sitta i den rymliga restaurangvagnen och dela en öl med nya vänner. De nya vagnarna är snygga och funktionella, men jag saknar de gamla från 40-talet. Nu är det stora salonger, förr var det slitna kupéer. I de senare kunde det bli svindlande samtal.
I valet mellan att rusta upp den befintliga stambanan och bygga höghastighetståg tycker jag att det första är mycket viktigare. Det är trängseln på de spår vi har i dag som skapar många förseningar. Dessa är för övrigt ganska överdrivna.
Min personliga erfarenhet är att de flesta tåg kommer fram hyfsat i tid och den bilden överensstämmer med SJ:s statistik. Den senare visar att de som har sämst bild av tåget är de som alltid flyger och kör bil runt i Sverige. De behöver argument för att slippa umgås med andra och strunta i miljön. Vi som åker tåg kallar det dumhet.
***
Jag måste säga att jag är skeptisk till att förvandla Arlanda till en destination i sig. Själva flygplatsen är en sak, men kontorshus, mässhallar och kongressbyggnader under rubriken Xpo. Här konkurrerar Arlanda med Cannes, Barcelona, Monaco, Las Vegas och Dubai. De har en sol som inte skiner lika ofta i vår del av världen. E4:an mellan Arlanda och city kan vara den tråkigaste motorvägen i världen.
Jag känner mig som en liten obetydlig myra när jag är på Arlanda. Jag har aldrig mött någon som säger sig älska Arlanda. Stora flygplatser är ett nödvändigt ont för att komma till platser där en kan nå sina drömmar. Stora flygplatser blir lätt mardrömmar när plan inte lyfter som de ska och säkerhetskontrollen tar en timme att passera.
Swedavia borde fokusera på att skapa bättre flöden och lägre ölpriser. Inte projektera miljarder i nybyggen. Det statliga bolaget lider av hybris. Det blir lätt så när man leker med andras – i det här fallet skattebetalarnas – pengar.
***
När ni läser detta är jag framme i Skåne. Min plan är att besöka Sune Nordgrens Kivik Art Center som på söndag inviger en ny skulptur av Sol Le Vitt. Han är en minimalistisk ikon. Sune Nordgren är också inköpsansvarig för konsten på Nordic Choice. De senaste åren har han köpt konst för 200 miljoner. Ett av de bästa konstverken, Eva Hilds vita ”Rubato”, står utan Malmö Live.
Läs mer om detta i Travel News magasin.
Jag är också nyfiken på Nyrups naturhotell. Utanför Höör mitt i Skåne får jag och mina barn möjlighet att sova i ett mongoliskt ylletält mitt i bokskogen. Det är upplevelser som dessa som gör att jag vill resa jorden runt.
***
Till sist vill jag önska alla läsare en riktigt glad midsommar. Njut av vår svenska sommar. Denna årstid är unikt vacker även när det regnar och blåser.
