Våren har äntligen kommit till Stockholm. Jag äter frukost på Kung Carl mitt i Stockholm och lär mig mer om Best Western. Kedjan eller organisationen är en dark horse bakom fullbloden Scandic och Nordic Choice. Drygt 150 hotell med ungefär 100 ägare av kött och blod bakom receptionen är Best Westerns nav. Jag äter frulle med BW:s marknadschef Sara Hallsund. Hon jobbade tidigare med telekom och gillar att verka i en bransch där kunderna uppskattar produkten. Ingen älskar sin telefonräkning, men alla älskar sitt favorithotell. Kung Carls ägare Marcus Östlundh kommer förbi och hälsar. Han är andra generationens hotellentreprenör och driver verksamheten med sin syster. Det är lätt att gilla deras hotell. Best Western är på frammarsch enligt Sara. Nya ess i portföljen är Diplomat, Gothia och Hasselbacken. Mer om denna kedja framöver i Travel News alltså.

Solen lyser på mig när jag cyklar till Stureplan. Det är overkligt vackert. Dessa dagar när träden precis har slagit ut och solens strålar reser sig som i en evig båge över hus och vatten är magiska. Att komma till vår huvudstad som turist i mitten på maj måste vara en smula overkligt. Trots att jag bott här i tjugo år blir jag stum av beundran varje gång jag möts av stadens skönhet. Stockholm måste vara världens vackraste huvudstad.

Kättingflygaren Gröna Lund

I lördags var jag en av några tusen turister i min egen stad. Jag och fyra barn (hälften var mina) åkte i familjens lådcykel till Gröna Lund. Att boka entré och åkband på nätet funkar utmärkt. Och när det är regn i luften är köerna “bara” tjugo minuter. Det är lätt att vara kritisk mot Gröna Lund. Det är trångt och mycket oljud, men samtidigt uppstår det en koncentration. Det gör inget om någon går vilse för man hittar snabbt tillbaka till gruppen. Efter några timmar öppnade sig himlens portar och regnet forsade ner i två omgångar. Det blev tekniskt fel på Ikaros och ett gäng blev hängande i luften i en knapp minut. Men de kom ner och ölen i den tyska ölstugan smakade förträffligt. Det gjorde även det spunna sockret. Alla blev förstås dyngsura, men det gjorde inte mycket för vi fick en gemensam upplevelse.

Det bästa på Gröna Lund är förstås mixen av människor. Här är alla välkomna, tjejgäng, pensionärer, nysvenskar, familjer och par. Alla som vill hänga på får följa med och det finns plats för alla. Det gör att nya vänskaper uppstår. Det talas otaliga språk och personalen är lika vänliga mot alla.

Jag ser fram emot när Gröna Lund är dubbelt så stort och tycker att de grannar som klagar på nöjesfältet ska flytta. Faktum är Gröna Lund är mycket äldre än sina grannar och att man ska ta seden dit man kommer. En stad utan skratt, skrik och musik är ingen stad.  

Nästa torsdag den 23 maj har vi smygläsning på nya numret av Travel News. Du är hjärtligt välkommen till vårt högkvarter på S:t Paulsgatan 29a. Skiner solen är vi på gården, annars häckar vi på redaktionen. Det blir lådvin och snacks och så berättar jag lite om senaste numret och klockan 18 gör jag en intervju med Freja Annamatz om hur SAS ska återupprätta sitt varumärke. OSA gör du här.

I helgen spanar jag in nya Blique by Nobis och kanske hinner jag även besöka den nya takbaren på Bank Hotel. Mitt mål är även att börja läsa Jonas Lejonskalles bok “Spotify inifrån“ och titta på andra avsnittet av HBO-serien “Chernobyl“. Jag var där sommaren 1989 och kunde redan då konstatera att kommunismen var en dålig idé. Bara några månader efter mitt besök i Sovjet föll Berlinmuren. Jag var med i en förening som hette Next Stop Sovjet. Vi var unga och naiva. Bland annat deltog jag i en demonstration i Kiev för ett fritt Ukraina. Vi var väl trettio personer. Några år sedan blev Ukraina ett eget land, men tror ni att någon har tackat mig? Nej, självfallet inte.

De flesta nationalister tänker mest på sig själva. Det är lätt att bli arg och bitter, men då är det bara att gå en promenad i solen och njuta av det som ska bli den svenska sommaren. Och med dessa ord önskar jag alla läsare en härlig helg så hörs vi igen på måndag.