Idag blir det en fredagskrönika i min idol Cecilia Hagens anda. Nyligen var det val i EU. Jag älskar demokrati så det var med stor glädje jag tog mig till Sköndalsskolan för att avlämna min röst. Som den goda europé jag vill vara hade jag förberett mitt val genom att svara på frågor i en valkompass. Resultatet sa att jag var folkpartist, alltså troligen samma parti som Cecilia Hagen röstar på. 

Men sen tittade jag på debatter i tv och då blev det uppenbart att folkpartiet i EU och Sverige inte var samma sak. I Sverige fick liberalerna prata med Sverigedemokraterna, men det gick inte alls i EU. Så då fick det bli en röst på Moderaterna. Jag är nämligen av den åsikten att politik ska sitta ihop och ideologin ska vara det samma oavsett parlament. Kalla mig gärna konservativ eftersom jag tycks vara det. 

Sen gick det några dagar och jag slutade tänka på EU, man gör sällan det. Men så plötsligt blev jag i förra veckan under Almedalen kontaktad av EU. Det var första gången i mitt liv och förstås lite högtidligt. EU, i form av en vänlig PR-konsult vid namn Falk, ville att jag skulle komma till Bryssel och höra på när ERA:s rapport om tågens säkerhet och hållbarhet i EU presenterades. 

Det tyckte jag verkade spännande eftersom jag aldrig hört talas om ERA tidigare och aldrig varit i Bryssel. Att resa är ju det bästa sättet för mig som chefredaktör på Travel News att leva som jag lär.

Tyskt nattåg.

Nu kanske några av er tänker tåg och det gjorde jag också. Googlade fram att resan från Sköndal tlll Bryssel skulle ta mellan 24 och 36 timmar och innehålla tre till sex byten. Och förstås vara dyrare än flyget. 

”Jag frågade aldrig om EU kunde köpa SAF, alltså hållbart flygbränsle, och stödja den gröna omställningen”

Och man vill ju inte belasta EU:s budget i onödan. 

Följaktligen blev det EU:s, alltså Falks, uppgift att hitta en lämplig flygbiljett till mig. Mötet skulle vara på tisdag morgon och då ville jag flyga ner på måndag eftermiddag och hem efter mötet. Men detta plan var förstås fullsatt. EU föreslår då istället att jag skulle åka ner tidigt på måndag morgon. Men att stiga upp klockan 04 för att lyssna på en ERA-rapport ett dygn senare… nej tack. 

Nu frågade EU om jag kunde flyga vid lunch via Oslo.

– Tja, varför inte…

Men då sa EU stopp. Biljetten blev för dyr och att flyga över Norge innebär ökade utsläpp och det vill inte EU. 

Jag frågade aldrig om EU kunde köpa SAF, alltså hållbart flygbränsle, och stödja den gröna omställningen. Tänkte att den frågan är säkert över min lönegrad. 

Det tog några timmar och så hörde EU av sig igen och sa att den första flygresan nu var tillgänglig. Detta kunde jag alltså inte tacka nej till. 

Jag frågade då om EU kunde tänka sig att betala biljetten på Arlanda Express. Fick svaret att detta skulle undersökas. Efter ytterligare några dagar blev det tummen upp på tåget, men med restriktionen att alla resor i Bryssel skulle ske med kollektiva transporter. Taxi- och Voiresor gav ingen ersättning. När allt var bokat återstod bara att resa iväg. 

Den första jag känner igen när jag går ombord på planet ner till Bryssel på måndag eftermiddag är förstås MP:s återvalda parlamentsledamot Isabella Lövin. Hon sitter självfallet i första klass. Detta privilegium får jag tyvärr inte. 

Flyget ner är sunkigt. Det är också tåget in till Centralstationen i Bryssel. Och hotellet som jag inkvarteras på. Bryssel är en konstig mix av små gulliga låga townhouses och gigantiska kontor som får byggnader i Stockholm som Farsta terrassen och Garnisonen på Karlavägen att framstå som mysiga. 

Spårvagnen från hotellet till mötet är faktiskt ganska fräsch, men å andra sidan fullsatt till bristningsgränsen och lite till. 

På mötet drar sedan fem EU-tjänstemän och en kvinna tvåhundra powerpoints med text så minimal att bara de med förstoringsglas kan läsa och förstå allt. Jag gör en kort intervju med dansken på podiet och sen är det hög tid att återvända hem. Man vill ju inte missa planet. Resultatet av mina och EU:s ansträngningar kan ni som har Travel News Premium läsa här.  

Ja, detta var en vanlig arbetsdag på Travel News. 

Nästa fredag kommer det en ny krönika, dock inte i Cecilia Hagens anda eftersom hon tar sig några veckors semester på sommaren. Denna lyx unnar sig inte undertecknad. 

Ha nu en skön helg så hörs vi igen på måndag morgon i Travel News dagliga nyhetsbrev.