Årets tråkigaste månad går mot sitt slut. Snart är det lön. Äntligen. För reseindustrin är januari kanske den viktigaste månaden på hela året. Det är nu drömmarna under jul- och nyårshelgerna ska omsättas i flyg- och semesterbokningar. En genomsnittlig charterkund bokar sin resa 111 dagar före avresa.
Jag återfinns inte i denna kundgrupp. Jag bokar mina resor så nära avresan det går. Helst samma dag. Men lite framförhållningar har jag trots detta.
Nästa stora grej i mitt liv är Grand Travel Award den 14 februari. Förra årets gala var mitt första möte med den svenska reseindustrin. Det gav mersmak.
När jag ska beskriva resebranschen för människor som inte jobbar i den brukar jag berätta om ett möte på festen. Jag fick syn på en rejäl man i elegant kostym som såg viktig ut. Jag gick fram och presenterade mig och sa att jag var ny chefredaktör på Travel News.
Mannen sa att han hette Björn och var Nordenchef på Emirates.
Jag undrade förstås vad Emirates var för något.
Björn berättade då att det var världens största flygbolag. Hans uppgift var att fylla planen från Arlanda till Dubai.
Äntligen förstod jag varför det stod Emirates på Zlatans tröja.
Vi stod och pratade en stund och sen gick jag vidare. Inte en enda sekund blev Björn arg eller irriterad på min okunskap.
Detta tycker jag är typiskt för resebranschen. Det handlar om att vara väluppfostrad och trevlig och förr eller senare blir hen en kund. Jag har ännu inte flugit en enda gång med Emirates, men jag är övertygad om att servicen är i världsklass. Är högsta chefen vänlig brukar även de längre ner i pyramiden vara det.
Jag var tidigare verksam på en affärstidning som bevakade reklambranschen. Skulle jag ställt lika dumma frågor till en mäktig direktör på en reklambyrå hade hen blivit grön av ilska. Trots att få, om ens någon som läser denna text, vet vad TRY, Åkestam Holst, King och DDB gör tycker reklambranschen att den är sjukt viktig. Fakta är att den är helt anonym. Reseindustrin däremot berör stora delar av Sveriges befolkning, men uppträder som varenda kund är den första. Branschen präglas av en ödmjukhet som är på gränsen till dumdristig, men hellre det än att man är otrevlig.
I onsdags hade vi sista jurymötet inför årets upplaga av Grand Travel Award. Jag vill tacka juryn för en fin insats. Alla har tagit sitt uppdrag på största allvar. Jag har lärt mig mycket i denna erfarna församling.
Denna sista gång skulle vi välja ut vem som ska nomineras till Travel News Hållbarhetspris. Det blev ett spännande samtal om branschen och miljön.
Hur kan vi nominera tre flygbolag undrar kanske någon? Finns det något värre för miljön än en jetmotor på 10 000 meters höjd som spyr ut flera ton koldioxid?
Jag tror inte det.
Samtidigt blir de små och stora steg som flygbranschen gör för att minska utsläppen desto viktigare. Och i valet mellan att nominera några eller flera har vi i år valt det senare.
Jag ser det som Travel News uppgift att vara så generös som möjligt och lyfta fram de som anstränger sig. Speciellt när vi pratar om miljön.
Det finns de som tycker att Sverige är ett så litet land att vår betydelse som miljöförstörare är noll på det stora hela. Det är sant. Vi bidrar bara med några promille i världens miljöförstöring. Det viktiga är att få Kina, Ryssland och USA att skärpa sig.
Sant.
Men vår roll är att visa att det går. Sverige måste gå före eftersom vi kan. Vårt exempel kan vara det som får bägaren att rinna över i en riktigt stor ekonomi.
Därför tycker jag det är viktigt att nominera de flygbolag som går före i miljöarbetet. Vårt pris går inte till den aktör som har minst utsläpp av koldioxid. Då skulle ett tågbolag vinna varje år. Vårt aktör går till den aktör som sticker ut mest på vårt jurymöte.
Följaktligen är jag nöjd med att vi har sju starka nominerade och en bra vinnare. Den senare presenteras den 14 februari på Grand Hôtel i Stockholm.
Och ja, med dessa ord vill jag önska alla läsare en riktigt härlig helg. Vi hörs igen på måndag.
En kommentar