”Gnagarna var ansvariga för spridningen av böldpesten som utplånade nästan hälften av stadens befolkning på 1300-talet”
New Yorks borgmästare Eric Adam sätter in nya åtgärder för att bekämpa gnagarna. Hans kollega i Paris prövar en annan taktik.
”Med vägledning från borgmästaren har vi beslutat att bilda en kommitté för frågan om samlevnad,” meddelade Anne Souyris, stadens biträdande borgmästare för folkhälsa, under ett möte i Paris Council.
Hon tillade att gruppen skulle få i uppdrag att hitta en metod för att hantera råttorna som visade sig vara både ”effektiv” och ”inte outhärdlig” för parisare.
Tillkännagivandet innebär ett avsteg från stadens 2017 års anti-råttplan, en strategi på 1,7 miljoner euro som involverade installation av lufttäta papperskorgar i hela staden och omfattande användning av råttgift i utrotningsoperationer.
Souyris tillkännagivande möttes av protester från politiker som Geoffroy Boulard, borgmästare i stadens 17:e arrondissement, som upprepade gånger har uttryckt oro över ”spridningen av råttor” i staden.
”Anne Hidalgos team gör en besviken”, twittrade Boulard och uttryckte sin misstro över den mjuka inställningen till gnagarproblemet. ”Paris förtjänar bättre.”
Djurrättsföreningar som Paris Animals Zoopolis hyllade stadens satsning på mer hjärtliga relationer med stadens gnagare.
”Nuvarande metoder är ineffektiva och grymma”, twittrade gruppen. ”Det är viktigt att inrätta en [arbetsgrupp] för att tänka på och experimentera med nya metoder; vi stödjer andra alternativ än skadedjursbekämpning.”
Paris har alltid haft ett intensivt förhållande till sina råttor.
Gnagarna var ansvariga för spridningen av böldpesten som utplånade nästan hälften av stadens befolkning på 1300-talet, men samma råttor var en gåva från gud under belägringen av Paris 1870-71, under vilken de blev en viktig matvara för att föda dess invånare.
Även om stadens råttbefolkning på sex miljoner har förblivit relativt stabil de senaste åren, väckte sopstrejker i våras farhågor för att gnagarna skulle kunna bli modiga och göra anspråk på större dominans över den franska huvudstaden.
Paris är inte på något sätt unikt när det kommer till råttor och andra städer har antagit olika åtgärder för att hålla befolkningen under kontroll.
Tidigare i år anställde New York sin första råtttszar någonsin och tilldelade 3,5 miljoner dollar för en ”uteslutningszon” för gnagare som täcker den norra halvan av Manhattan. Staden satsar på en kombinerad strategi med sanitära inspektioner, fällor och byggnadsrenoveringar för att ta itu med gnagarproblemet i stadsdelar som Harlem.
Andra städer har sökt aggressiva, men miljösäkra metoder för att hantera problemet.
År 2021 började den franska staden Toulouse använda illrar för att få bort råttkolonier i offentliga utrymmen.
”Fällor placeras vid hålens utgångar och upp till tre illrar släpps för att få ut råttorna”, säger Françoise Ampoulange, kommunal rådgivare med ansvar för djurskydd i Toulouse. ”Traditionella fällor fångar i allmänhet bara yngre råttor, men det här systemet är framgångsrikt när det gäller att fånga de ”alfa”-par som producerar kolonins kullar.”
Strategin är ett användbart alternativ till konventionella system, eftersom det finns strikta regler för användning av gifter, sa Ampoulange. Råttorna som fångas av illrarna avlivas sedan med gas.
De stigande temperaturerna kopplade till klimatförändringarna förväntas göra städer ännu mer attraktiva för skadedjur som råttor under de kommande åren, vilket främjar förutsättningarna för gnagare att häcka året runt.
Med oddsen mot dem är det troligt att Paris inte kommer att vara den enda staden som överlämnar sig till det oundvikliga: det är råttornas värld och vi lever bara i den.
