Annons:

Premium

“Det blir ingen konsolidering av den europeiska flygmarknaden”

Travel News chefredaktör Viggo Cavling intervjuar den mäktigaste svensken i reseindustrin globalt: Johan Lundgren, vd på Easyjet. En vanlig dag flyger hans 331 Airbus-plan runt i Europa och gör 1600 flighter på 1000 linjer. Under sommarmånaderna blir det ofta över 2000 flighter… När 2023 är slut kommer knappt 100 miljoner passagerare att ha åkt med. Easyjet klarade pandemin utan statliga stödmiljarder. Nu är uppdraget att betala tillbaka till de hårt prövade aktieägarna. Men att bråka med EU-domstolen om statliga stöd till nationella flygbolag som storebror Ryanair gör vill Lundgren inte hålla på med. Och nej, det är inte nu som den europeiska flygmarknaden konsolideras. - Så länge det finns stater som vill att deras flygbolag ska finnas kvar och är beredda att betala så kommer det att fortsätta. Men vi har inget emot att konkurrera med dem. Det gör vi så gärna, säger Johan Lundgren.

”Om single european sky var implementerat i Europa skulle vi sänka utsläppen med 10 procent från dag ett”

Jag träffar Johan Lundgren på ett av Easyjets två huvudkontor. En tjusig kontorsbyggnad som ligger knappt tio minuters bilresa från Luton flygplats norr om London. Det andra huvudkontoret som ligger i en sliten hangar ett stenkast från landningsbanan är under ombyggnad. 

Johan Lundgren har varit vd på Easyjet i sex år Innan dess var han länge vd på Fritidsresor i Sverige. När bolaget blev en del av TUI 2007 blev han vd i UK. 2011 blev han vice vd för TUI Travel PLC, ett av världens största reseföretag. 2015 slogs bolaget ihop med majoritetsägaren TUI AG. Då hoppade Lundgren av och fick med sig en rejäl slant i avgångsvederlag. Tanken var att han och en kollega skulle driva en musikstudio på Mallorca. Men en dag ringde en rekryterare och ställde en massa frågor. Några veckor senare avgick Easyjets förra vd Carolyn McCall och blev koncernchef för ITV och då blev det skarpt läge. 

Vi sitter i ett stort konferensrum och bandet rullar. Johan är klädd i vit skjorta och svart väst. Framför sig har en liten dator och några papper.

Bandet rullar.

– När sågs vi förra gången? 

Det var precis /innan/ före pandemin slog till. Du lovade att ni skulle ha minst 100 miljoner passagerare 2020. Två veckor stod alla era 321 flygplan på marken. 

– Jag kanske ska avstå från att spekulera om framtiden…

Det tycker jag inte. Vad hände då när pandemin slog till?

–  Vi visste inte hur längre det skulle vara. Många trodde att pandemin skulle gå över på ett par veckor. Det var en existentiell kris att ställa alla flygplan på marken. Easyjet har ingen stat som står bakom oss och pumpar in pengar. Men vi förstod att det skulle gå över och då skulle det bli återhämtning. Och sen blir det tillväxt. Det gällde att skapa hopp och samtidigt se allvaret. Nu är vi mellan återhämtnings- och tillväxtfasen. Men det har varit några skitår. 

Var är Easyjet just nu? Hur är läget? 

– Vi är bland de sista att återhämta oss bland lågprisbolagen. Vi är störst i UK som har haft de tuffaste reserestriktionerna av alla länder. Det är bara ett år sedan alla restriktioner togs bort. Då fick samma problem som alla andra: bemanningsproblem. 

”Det är dumt att flyga runt tom luft”

Hur många maskiner har du nu?

– 331. 

Sex fler än när vi sågs sist. 

– Ja,  vi har kommit ett litet steg. 

Och du har personal till alla nu?

– Ja. Vi har slutat att rekrytera inför sommaren. Det är stor skillnad jämfört med förra året. Då visste vi inte om man skulle kunna flyga till sommaren eftersom regeringen var så oberäknelig. Av politiska skäl ville man behålla restriktionerna. När detta släppte upp var alla intresserade av samma personer. Speciellt runt Gatwick och Heathrow. Det fanns inte en enda arbetslös person i det område som kunde tänka sig att jobba i flygindustrin. Våra problem började när British Airways aktivt började rekrytera vår personal. De stod utanför våra träningscentrum med flyers och lovade 1000 pund extra hos BA. 

Oj, hur var det? 

– Det var tufft, men nu har vi gått igenom det. Juli, augusti och september förra året blev det bästa kvartalet någonsin i företagets historia: finansiellt. Och operationellt är det bättre än före pandemin. I senaste kvartalsrapporten var vi upp 80 miljoner pund jämfört med året innan. Men man förlorar alltid pengar på vintern i vår bransch. Marknaden förväntar sig att vi gör en vinst i år på 2 miljarder SEK.

Kommer ni att nå 100 miljoner passagerare i år?

– Nej,  men inte långt därifrån. Men jag tittar mer på vårt resultat. Vi har tappat miljarder pund under några år. Mitt mål är att leverera tillbaka till aktieägare som haft det tufft. 

Ryanairs vd sa nyligen att biljettpriserna ska gå upp 10-20 procent i år. Är det en bra prognos? 

– Ja. Våra priser gick upp 21 procent första kvartalet. Men vårt pris är så lågt att det är två koppar kaffe på flygplatsen. 

Förra gången vi sågs sa du att 21 procent av er försäljning är extra grejer. Kan man höja priserna på detta mer än biljetten?

– Det kan man säkert göra. Vi har gjort mycket med tilläggstjänster. Vi har som enda större flygbolag prissatt dessa tjänster utifrån efterfrågan. Vi har inte fasta priser på incheckat bagage, det kostar från 9,99 till 39,99 utifrån efterfrågan. De flesta flygbolag har ett fast pris på bagage. 

Blir kunderna mer medvetna om detta. Att de kan plocka ihop ett paket som passar dem? 

– Ja. 

Varför är det så? 

– Det är inte bara vi lågkostnadsbolag som gör detta. Alla gör det. Många av våra kunder åker ofta med oss, då lär de känna produkten. Det finns ingen överdriven kritik mot detta idag, så var det i början. Och väger du ihop alla kostnader blir det ändå fantastisk valuta för pengarna. Att tanka bilen kostar mer än att flyga med oss vart som helst i Europa.  

USA:s president Joe Biden har sagt att extra kostnader ska kommuniceras direkt. Är det möjligt att göra det? Och om ja, hur skulle det påverka branschen? 

– Så är det redan. 

Men när du går in på en OTA så får du ett pris och sen är det omöjligt att behålla det priset när du väl köper en biljett… 

– Men du ska inte gå in på en OTA, du ska gå till flygbolaget direkt. 

Men man vill gärna göra en prisjämförelse. Du tror inte att detta kommer påverka något…

– Du kommer i alla fall att hamna hos oss. 

Vi lämnar detta. Du sa förra gången att du gjort dina största och bästa investeringar i data. Är det fortfarande så?

– Vi jobbar intensivt med data på alla sätt. Speciellt i revenue commercial. Vi är i framkant i världen. Vi jobbar med självlärande algoritmer. Det är machine learning – inte AI. Vi söker inte aktivt upp konkurrenternas priser och lägger in med i systemet parallellt med förra årets load factor plus så hur många som har bokat med oss i år… då ska priset enligt vår AI-algoritm bli det här. 

Detta är lite obegripligt. Berätta mer.

– Vi har 650 profiler på alla våra priser. Vi har tusen flighter på en dag. Utifrån dem sätts våra priser. Vi har kommit långt med AI när det gäller försäljning ombord. Vi har direktavtal med alla leverantörerna, exempelvis Coca Cola. Förr gick vi via mellanhänder, det gör vi inte längre. Vi vet hur mycket som säljs per rutt. Då får vi rätt saker i vagnen ombord. Det leder till bättre försäljning och mindre avfall. Vi borde använda data mer inom operations. Hur mycket besättning vi ska ha per säsong för att genomföra de flygningar vi gör. Det är för manuellt idag. Vi gör mycket för att sänka bränsleförbrukningen. På backoffice och kundkontakter finns det också mer att göra. 

Vad är du mer nöjd med? 

– Jag är inte nöjd. Jag tycker att detta har vi gjort okej och här kan vi bli bättre. 

”Att tanka bilen kostar mer än att flyga med oss vart som helst i Europa”

Är det något annat du vill lyfta fram under din tid som vd?

– Vi har en hög kundnöjdhet. Vi är det mest eftertraktade bolaget att arbeta för inom travel och leisure. Med tanke på de svårigheter som varit är det bra. Vi har en stark balansräkning. Vi har över 3 miljarder pund i kassan och stark införsäljning inför sommaren. Men jag vaknar varje morgon och tänker på vad jag kan göra bättre jämfört med igår. Du behöver inte bli nedslagen av det. Det ger energi. 

Är det nu den stora konsolideringen av den europeiska flygmarknaden sker? 

– Det är den vanligaste frågan jag får. Men det kommer inte att bli som i USA. Jag har sagt detta långt tidigare. Det finns ett antal bolag som ägs av stater i Europa som envist hankar sig fram. De kan inte konsolideras. De får inte göra sådana transaktioner eftersom de är statliga. Bolag som Easyjet är inte så intresserade av att ta över bolag med problem eftersom vi har mycket att ta tag i själva och tycker om att stå på egna ben. Lufthansa tar över ITA, men de kommer att flyga upp folk till sina hubbar. Det blir bra konkurrens för oss.  

Vill du säga något om SAS?

– Jag följer dem inte så noga eftersom marknaden inte är en prioritet för oss. Men det verkar som koncernchefen Anko…

van der Werff.

– Gör ett bra jobb. Rekonstruktionen som var nödvändig verkar funka. Jag vet inte mer än så. 

Vi lämnar detta. Tillgängligheten före pandemin exempelvis här i London var helt fantastisk. Du kunde flyga vartsomhelst närsomhelst till mycket bra pris. Kommer detta att fortsätta även nu efter pandemin?

– Ja, det kommer att fortsätta. Under pandemin var det många som trodde att resandet aldrig skulle komma tillbaka. Det visade sig självklart vara fel. Det skulle bli permanenta förändringar av pandemin. Ja, folk vill arbeta mer flexibelt och de vill resa mer. Man prioriterar upplevelser mer än saker. 

Kommer problemen på flygplatserna från förra året att kvarstå även i år? Det var ju stora problem på Heathrow och Schiphol. Det var problem även på Arlanda, men inte så mycket. Dessa problem är ju jobbiga på plats och de skrämmer bort folk från att flyga. Vad är din prognos för detta?

– Alla är bättre förberedda i år. Är man inte det är det oacceptabelt. De har haft lång tid på sig att reagera. Det är beklämmande att se på Schiphol som fortfarande har en cap på departures och landningar på tio procent. Vi är upprörda och har pratat med EU-kommissionen om detta. Alla har haft tid att återhämta sig. Vi tittade igenom vår organisation och är nöjda. Vi har bett våra leverantörer att göra samma sak, från ground handlers till vad det nu kan vara. Vi har bett dem att visa sina bemanningsplaner. Det jobbiga är traffic control och alla strejker. Trafikledarna i Frankrike strejkar i sympati mot pensionsreformen som innebär att man ska jobba till 64 istället för till 62 år. Själva jobbar de till 57 år. Det är upprörande. 

Hur påverkar detta er?

– Ingen flyger så mycket över Frankrike som vi gör. Vi har haft hundratals inställda flygningar tack vare strejken i Frankrike. Men försök att få en kund att förstå varför deras resa mellan London till Barcelona måste ställas in på grund av en strejk i Frankrike. Vi har pratat både med EU och Frankrike att man måste skydda överflygningarna. Det är helt absurt. Det är emot alla lagar om mobilitet. I år ökar kapaciteten i Europa med 15 procent. 

Det blir fler flygplan i luften. 

– Ja. Flygbolag och groundhandlers är bättre förberedda. Plus alla flygplatser minus några få undantag. Det är beklämmande med flygledningarna. Vi har ett krig i Ukraina, det gör att luftrummet i Europa är mer tajt. Det flyttas trafik från öst in i den västra hemisfären. 

Är det för dyrt att flyga runt Frankrike? 

– Ja, men det släpper också ut en massa koldioxid i luften helt i onödan. Jag var i Bryssel igår och pratade. Vi flyger sträckan Paris till Milano många gånger varje dag. Om vi fick göra den resan under en single european sky (alltså med en flygledning för hela EU) så skulle våra utsläpp minska med 19 procent. Vi får inte flyga på den höjd vi vill och vår approach vid landning kan bli bättre. Man pratar om nollutsläpp för flyget. Detta är den lägst hängande frukten. Om single european sky var implementerat i Europa skulle vi sänka utsläppen med 1o procent från dag ett. 

Vem tog marknadsandelar under pandemin? 

– Ryanair och Wizz. 

Varför gjorde ni inte mer? 

– Vi flyger inte på samma marknader. De flyger på sekundära marknader på perifera flygplatser. Vi är på primära flygplatser och där är det begränsat antal slottider. Vi är inte så intresserade av att gå in på mindre flygplatser.  

 ”Jag vaknar varje morgon och tänker på vad jag kan göra bättre jämfört med igår”

De stater som gick in och räddade nationella flygbolag gjorde de fel? 

(Lång paus) 

– Du ställer en fråga som jag undviker att svara på. Det är olika från fall till fall. Det är inte hälsosamt med statlig inblandning på en avreglerad marknad. Det gynnar inte kunderna. Jag förstår att man vill skapa konnektivitet och infrastruktur i ett land, men att göra det genom att betala ineffektiva flygbolag är inte ett bra sätt att spendera skattemedel. De borde gå till omsorg och annat och man borde låta marknaden vara fri. 

Din vd-kollega på Ryanair har vänt sig till EU-domstolen, men det verkar inte gå så bra. Kommer det att ge någonting?

– Det är svårt att säga. Michael vänder sig ofta till EU-domstolen, men han har rätt i princip. Men frågan är om det blir någon effekt. 

Det är inget du lägger energi på.

– Vi är i Bryssel titt som tätt. Vi försöker driva frågan på nationell nivå. Om man slutar med stöd så kommer behovet att fyllas upp. Vi tycker inte att det värsta som finns är att konkurrera med statsunderstödda flygbolag. De är bra konkurrenter.

Under perioden mellan TUI och Easyjet jobbade du som rådgivare till riskkapitalbolag. Det är jag nyfiken på. Nu ska SAS hitta 10 nya miljarder på denna marknad. Vad är det för drivkrafter bakom en sådan investering i ett flygbolag? Det känns mycket osäkert… 

– Jag gjorde en del rådgivning till riskkapitalbolag. 

Du har träffat dem och känner dem. 

– Jag är fortfarande rådgivare till Blackstone. Det är ett engagemang jag har haft länge. 

Hur tänker de som lånar ut och satsar 10 miljarder på SAS? 

– Jag vet inte, jag kan inte kommentera det specifikt. 

Men generellt…

– Jag tror att det finns bolag som vill investera i något som har en medvind. Generellt sätt. Vi vet att människor kommer att resa mer och att upplevelser betyder mer. Man söker sig till branscher som kan bli mer effektiva. Det är en följd av pandemin. Det kan också vara en investering till ett bra pris. Men det är inte många som är intresserade tror jag.  

Men om den stora konsolideringen av den europeiska flygmarknaden inte blir av så förblir marginalerna och vinster de samma i flygbranschen. Har jag fel?

– Nej, men kan ju tro att en ny ledning och en rekonstruktion kan leda till större vinster i framtiden. Konsolideringen behöver inte vara drivkraften. Konsolidering kan ju också ske organiskt, det behöver inte vara genom transaktioner. Vi har tagit marknadsandelar på primära flygplatser. Där har vi tagit 10 procent av Lufthansa, KLM, Air France och British Airways. De har dragit sig tillbaka sina short haul-flottor. Vi vill fylla på dessa positioner. Det är också en konsolidering. 

”Före mötet ska alla: ’jag åkte dit och dit och det är så härligt att flyga’. Sen börjar mötet och då vill de begränsa flyget på grund av miljöskäl”

Easyjet vill vara etta eller tvåa på de största flygplatserna där det bor minst 300 miljoner människor i närheten. Har den strategin förändrats efter pandemin?

– Nej, vi har stärkt den positionen. Vi flyger tusen rutter per dygn och har 30 baser. Vi har ökat vår position med 15 procent. Det ger bättre avkastning på det vi gör. 

I EU finns en diskussion om utsläpp. Per passagerare eller per flygplan. Har du några åsikter om detta? Ni kan ju bli en stor vinnare om det blir per passagerare…

– Du anar mitt svar. Det är så klart att det ska vara per passagerare. Det ska inte löna sig att flyga runt med stora business class-säten. Det är ineffektivt med 70 procent load factor. Det är dumt att flyga runt tom luft. Det är inte rimligt. Vi har alltid argumenterat för att det ska vara utsläpp per passagerare. Det ska löna sig att vara effektiv, så är det i alla andra industrier. 

Jag tänkte…

– Så kallade miljöskatter gör inte någonting för att göra industrin mindre karboniserad. Att sätta detta på ett flygplan är hål i huvudet. 

Det är många i EU-parlamentet som åker business class, har du några tankar om detta?

 – Nej, det stämmer inte. Många av beslutsfattarna åker med Easyjet. Jag var i Bryssel och pratade med kommissionen. Före mötet ska alla: “jag åkte dit och dit och det är så härligt att flyga”. Sen börjar mötet och då vill de begränsa flyget på grund av miljöskäl. 

Skratt. 

– Det säger något. 

Brexit. Hur blev det?

– Det har konsekvenser som inte är positiva för oss. Att flytta mellan UK och Europa är komplicerat. Det är därför vi startade ett AOC (Operativt flygtillstånd) och ett flygbolag i Österrike. Nu har vi ett i Schweiz, ett Österike och ett här i UK. Tidigare kunde vi flytta personal mellan länder som vi ville. Det kan vi inte längre. Det är samma sak med reservdelar. Det leder till kostnader. Det brittiska luftfartsverket jobbar inte lika nära sin europeiska motpart. Det leder till olika manualer och processer. 

Vad gör du för att lösa detta?

– Det går inte att klaga på regeringen utan man måste säga att det finns: ”Brexit opportunities.” Det gäller att säga att UK kan bli mer konkurrenskraftigt och ta ledningen. Man ska inte klaga på skillnaderna. 

Hur mår Storbritannien? 

– Det är inte andra särdrag än på andra ställen. 

Utifrån ser jag en osäkerhet… Lis Trust som premiärminister blev inte så lyckad exempelvis.

– Det var ju ett internt åtlöje. Instabilitet är inte bra. Men det finns också i andra länder. Men visst har det blivit lite mer protektionism och inåtvänt. Samtidigt letar man efter ”Brexit opportunities…”

Det finns ingen rörelse tillbaka? 

– Nej, men med tiden kommer aggressionen mot Europa att lägga sig och vice versa och då skriver man nya avtal. 

Det är inte i närtid som vi återvänder till Sverige, men det kommer att hända”

Du har inte ändrat dig när det gäller wifi-fritt på Easyjets plan?

– Nej, vi tittade på det häromdagen faktiskt. Vi har gjort undersökningar och tittat på priserna. Vi testar produkterna hos konkurrenterna och tycker det är ganska dåligt. Våra flygtider är 2,5 timmar i genomsnitt, då behövs inget wifi. Vi har internt wifi ombord, men det är ett stängt system.  

Vi närmar oss slutet. Är det fortfarande roligt? 

– Ja. 

Du har varit sex år på Easyjet som vd. Du behöver ju inte jobba för att försörja dig. 

– Hela min karriär har jag tänkt på samma sätt. Det måste vara roligt. Detta är ett privilegierat jobb. Även en riktig skitdag är det ett privilegium att ha detta jobb. Detta är ett av världens största flygbolag och jag har fantastiska medarbetare. Vi har gått igenom tuffa saker tillsammans och haft våra framgångar. Att göra detta med andra är min drivkraft. Men någon gång kommer vi tillbaka till Sverige. Det är jag och min fru överens om. 

Bor ni på Mallorca eller här i London?

– Vi bor i London. Men vi har ett hus på Mallorca. 

Men inget hus i Sverige? 

– Nej. 

Saknar du Sverige? 

– Det är klart. Jag säger som alla andra. Jag saknar naturen. Vi har bra vänner i Sverige, men de kommer över hit mer ofta än när vi är i Sverige. Det är inte i närtid som vi återvänder till Sverige, men det kommer att hända.