Great Britain kan bli lite mindre stort. Självständighetsrörelsen i Skottland vägrar ge upp och har en stark företrädare i Skottlands försteminister Nicola Sturgeon som representerar Scottish National Party. Och utträdet ur EU, Brexit, stärkte kraven på självständighet för skottarna.

Scottish National Party, SNP, har 64 av 129 platser i det skotska parlamentet, och tog hem 48 av de 59 skotska platserna i brittiska parlamentet. Nu vill de ha en ny omröstning i självständighetsfrågan. Brittiska regeringen säger nej, men i oktober ska Högsta domstolen pröva frågan.

I Skottland bor det 5,5 miljoner invånare, ungefär åtta procent av Storbritanniens befolkning. SNP har pekat ut den 19 oktober 2023 som en lämplig dag för en folkomröstning.

Men opinionsundersökningarna visar att självständighetsivrarna bara under kortare perioder haft majoritet för sin sak.

Den 5 september avgörs vem som ska efterträda Boris Johnson som torypartiets ledare och brittisk premiärminister. Frågan om Skottlands självständighet kan bli en het potatis för efterträdaren. Trots allt vill självständighetsivrarna behålla det brittiska pundet som valuta. Det sa brittiska regeringen nej till 2014, och det anses ha svängt opinionen då.

Och så detta med Brexit. Av de skotska väljarna röstade 62 procent för att stanna kvar i EU. SNP-ledaren Nicola Sturgeon har förklarat att ett självständigt Skottland skulle söka inträde i EU.

Om inte annat kan det spela en stor roll efter nästa brittiska val, som ska hållas senast januari 2025. SNP är tredje största parti och om inget av Tories eller Labour får egen majoritet skulle främst Labour kunna lockas att skaffa sig en majoritet med stöd av SNP mot löfte om ny folkomröstning.

Om Skottland skulle klara sig bättre på egen hand är en annan fråga. SNP pekar på Nordsjöoljan och gasreserver, fiskeindustrin och annat. Och – om inte annat biter – på skotsk whisky som med råge är den största exportvaran i brittisk mat- och dryckesexport.