Blir det folkliga passagerarflyget med miljoner människor som flyger kors och tvärs över planeten en historisk parentes? Ska vi förbereda oss på att ta båten till Thailand och tåget till Rom? Kommer flyget av miljöskäl åter att bli ett färdsätt enbart för samhällets eliter? Eller kommer nya biobränslen och lättare flygplansskrov att göra flyget så miljövänligt att vi kan sluta oroa oss för växthuseffekten?
– Även om vi skulle hitta förnybart flygfotogen så återstår halva klimatpåverkan i form av vattenånga, cirrusmolnbildning och iskristaller som påverkar miljön. Jag förstår inte hur fortsatt flygande på dagens nivå ska kunna finnas kvar, säger Magnus Nilsson, trafikhandläggare på Naturskyddsföreningen.
Flyget har blivit billigare sedan passagerartrafik startades för 70–80 år sedan. Men snart kommer det att bli dyrt igen för att kompensera för miljöpåverkan, tror Magnus Nilsson. Flygets expansion kommer att upphöra. Flyget, tror han, blir åter ett transportsätt för eliten.
Betydligt mer optimistisk är Bo Svensson, chef för forskningsinstitutet Etour vid Mittuniversitetet i Östersund, som tror att klimatdebatten är ett övergående problem för branschen.
– Om 15 år kommer miljö att vara jättestort, men om 40 år är det ingenting, då är det en icke-fråga, säger han.
Bo Svensson hyser få tvivel: resandet kommer att bli klimatsmart. Hur? Jo, tack vare tekniska framsteg, ökad medvetenhet och därmed ändrade beteenden hos både konsumenter och producenter.
– År 2050 kommer vi att kunna resa utan att vara en större belastning för miljön än vad vi är när vi är hemma, säger han.

Christian Clemens, koncernchef för Fritidsresegruppen i Norden, tror att flygresandets fördelar i framtiden kommer att överväga dess nackdelar.
– Men, säger han, vi har som alla andra ett ansvar för utsläppen. Inte bara från flyget utan från all verksamhet.
Han tror inte heller på en attitydförändring som innebär att det blir fult att flyga långt (läs mer under ”Megastäder och avfolkad landsbygd”).
– Att göra långresor är inte fult. Tvärtom. Turismen har så många positiva effekter. Titta på Phuket där levnadsstandarden är Thailands högsta. Turism betyder mycket för ökat välstånd och för miljön. Ingen bryr sig om miljön om man inte har mat för dagen, säger Christian Clemens.
Världsturistorganisationen (WTO) har gjort prognosen att finanskris och miljödebatt kommer att göra ett litet hack på den uppåtpekande kurvan för den globala turismen, men inte mer än så – trenden kommer inte att brytas. Framför allt handlar det om att medelklassen i Ryssland, Kina, Indien och Brasilien de närmaste decennierna kommer att växa med hundratals miljoner människor.
– De vill också se Big Ben, Venedig och Parthenon. Och de kommer att flyga för att ta sig dit. Galápagosöarna har redan bestämt hur många årliga besökare man kan ta emot. Kanske måste de europeiska toppdestinationerna göra likadant i framtiden. Man kanske får köpa dagpass för att få komma in i Venedig.

Dag Tveterås , vd på Ticket Affärsresor, tror att vi kommer att förändra våra motiv på resor långt bort.
– Jag tror att rena sol- och badsemestrar till Thailand kommer att minska. Reser man så långt bort i framtiden kommer de flesta att ställa krav på att få uppleva det genuint thailändska och inte bara poolen, som ju kan ersättas med ett besök på badhuset här hemma, säger han.
Men trots att långflygandet ökar är ändå Europa huvudresemålet för det stora flertalet skandinaver – och så kommer det att förbli, tror Patrik Marklund, produktchef på Ving.
– Man glömmer ibland att långresandet bara är en liten, liten del av allt resande. Europa förblir den stora destinationen för oss. Ibland jämför man hela Thailand med Gran Canaria och då kan det se jämnt ut. Men tar du statistiken för hela Spanien framstår Thailand som ett litet resmål. Och betänk allt lågprisflyg, som framför allt går till Europa, säger han.
Trots orosmolnen kommer turismen att öka ännu snabbare i framtiden, tror Patrik Marklund. Det beror framför allt på insikten att turismen är oerhört viktigt för ett lands ekonomi – inte minst för fattiga länder.
– Först de senaste fem, tio åren har många länder i tredje världen insett att turism ger enorma inkomster och många servicejobb.

I framtiden kommer vi att ha tröttnat på des-tinationer som liknar varandra, på McDonalds i Kuala Lumpur och Hard Rock Café i Prag. I massturismens tidevarv blir exklusivitet och genuinitet allt viktigare, tror framtidsforskarna.
– Det märks redan nu att vi är ute efter mer genuina upplevelser. I framtiden gäller det att resmålen kan identifiera det särpräglade med platsen snarare än att försöka efterlikna det som turisten kan få hemma. När vi reser för att uppleva något annorlunda kan det snarare vara en nackdel att anpassa ett resmål efter de turister som kommer dit, säger Bo Svensson på Etour.
Det talas mycket om den ökande efterfrågan på all inclusive-resor, men ännu så länge är den bara en pytteliten del av allt resande. Patrik Marklund på Ving tror att de flesta skandinaver också i framtiden vill upptäcka saker på egen hand och bara ha ett ramverk av trygghet och arrangemang.
– I vår koncern (Thomas Cook) står all inclusive för bara tre–fyra procent av alla resor. Resten är bed & breakfast och självhushåll, säger Patrik Marklund.
Visst kommer kraven på genuinitet att öka, tror han, men …
– Vi inte får glömma bort att nordbor inte bara åker till något, utan också från något. På vintern flyr vi kylan och mörkret.
Patrik Marklund vill varken definiera morgondagens lyx med begrepp som materiell kvalitet eller exklusivitet. Han tror att lyx kommer att handla om att själv få bestämma.
– I stället för guldpläderade kranar och egen butler kommer vi att efterfråga egen tid på semestern. Tid då vi slipper gå i ledband eller ha någon som springer efter oss för att passa upp på oss.

PER J ANDERSSON
METTE LANDFALK