Antingen älskar du det eller så hatar du det. Lördag markeras den stora finalen i 2023 års upplaga av sångtävlingen, som ställer nationerna i ”Europa” mot varandra. Uppsnacket inför finalen placerar dessutom Sverige och Finland som favoriter.
Fast det började med bara sju länder på 1950-talet som ett sätt att stärka västeuropeisk enhet och kanalisera kontinentens nationalistiska drifter till en glad tävling.
Under decennierna sedan har den utökats till nästan 40 nationer – med några som inte är geografiskt i Europa. Även om den som någon uttryckt det producerar fruktansvärda öronmaskar, har tävlingen också skapat riktiga stjärnor: Olivia Newton-John, ABBA och Céline Dion, till exempel kom fram Eurovision.
Den har också producerat massor av politiska intriger: Moskva och Kiev, till exempel, har klagat över varandras akter sedan 2014 (Ukraina har vunnit Eurovision två gånger sedan Putin först invaderade Ukraina det året), och medan årets tävling borde ha hållits i Ukraina, hem för fjolårets vinnare, men hålls i Liverpool i stället på grund av den ryska invasionen. Och Ryssland har naturligtvis förbjudits.
Här är en titt på vilka länder som har vunnit flest Eurovision-finaler genom åren. Av dessa var endast Nederländerna och Frankrike med i den första tävlingen, och Ukraina är det enda landet som har vunnit tre gånger under 2000-talet.
Liverpool hoppas att iscensättningen av Eurovision kommer att ge en uppsving på 40 miljoner pund för staden. Med låtar varvat med reseklipp, är flygbolaget easyJets förslag att det erbjuder ”fler platser mellan Storbritannien och Eurovision-länderna än något annat flygbolag”.
Årets sponsringspartners inkluderar skönhetsmärket Moroccanoil, resesajten Booking.com, TikTok, Baileys och Mondelēz, den amerikanska livsmedelsgruppen bakom Philadelphia. BBC:s nationella sponsorer inkluderar easyJet och Google.
Joe Cuffaro, chef för PR och marknadsföring på kommunikationsbyrån WSA, sa:
– Eurovision fungerar som turismreklam för värdlandet, såväl som de andra deltagarna. Sedan, för märken som Baileys, är det allt festande som pågår, säger Joe Cuffaro, chef för PR och marknadsföring på kommunikationsbyrån WSA till The Guardian.
De har också tagit sig för att utse de bästa vinnarlåtarna – och det är svenskt i topp liksom på fjärde plats.
- Abba – Waterloo (Sweden, 1974)
Eurovision hade tenderat att släpa desperat efter trender inom pop, men Waterloo kändes aktuell, hörbart influerad av glam, särskilt ljudet av Roy Woods Wizzard: pophistoria skapades, skriver de.
2. France Gall – Poupée de Cire, Poupée de Son (Luxembourg, 1965)
3. Jamala – 1944 (Ukraine, 2016)
4. Loreen – Euphoria (Sweden, 2012)
“När Eurovision-bidragen började bli lika bra som popsinglarna som hamnar på listorna, förlorade tävlingen en del av sin dragningskraft: en del av attraktionen var att vänta på att se något felfotat eller konstigt. Men du kan inte argumentera mot den glittrande EDM-pop av Euphoria, komplett med mördande öronmaskskör.”, skriver The Guardian.
5. Grethe and Jørgen Ingmann – Dansevise (Denmark, 1963)
6. Sertab Erener – Every Way That I Can (Turkey, 2003)
7. Teach-In – Ding-a-Dong (Netherlands, 1975)
8. Lordi – Hard Rock Hallelujah (Finland, 2006)
9. Conchita Wurst – Rise Like a Phoenix (Austria, 2014)
10. Niamh Kavanagh – In Your Eyes (Ireland, 1993)
Andra svenska vinnares placeringar:
37. Charlotte Nilsson – Take Me To Your Heaven (Sweden, 1999)
“”Take Me to Your Heaven är en campig, flagrant hyllning till Abba, komplett med Waterloo-liknande intro och sax, Dancing Queen-piano och Agnetha och Anni Frid-liknande harmonier”
51. Carola – Fångad av en Stormvind (Sweden, 1991)
Var ”något av Pointer Sisters 80-talssingel I’m So Excited om dess pigg klippta rytm och skrällande syntar och vann nio år efter att I’m So Excited spelades in”.
54. Måns Zelmerlöw – Heroes (Sweden, 2015)
”Inte dåligt, men överträder inte kraven”.
69. The Herrey’s – Diggi-Loo Diggi-Ley (Sweden, 1984)
The Guardian är inte imponerade: ”Diggi-Loo Diggi-Ley [låter] som resultatet av ett experiment för att medvetet syntetisera ett uruselt Eurovision-bidrag. Antiseptiskt ljud, meningslös titel, häpnadsväckande texter – några skrämmande gamla bollar om magiska guldskor – och en refräng som gör att viljan att leva totalt kollapsar.”
Förra årets vinnare då? Jo på plats 24;
24. Kalush Orchestra – Stefania (Ukraine, 2022)
