”Det går inte att förklara – hotellen måste upplevas!” Med koncernchef Anders Ehrlings ord ringande i öronen checkade vi in på Scandic i Upplands Väsby – ett av de 21 väghotell som renoveras för totalt 1,6 miljarder. De gamla ”skokartongerna” ska bli innovativa hotell som precis som på 1960-talet även lockar lokalbefolkningen.
Motorvägstemat är genomgående i hotellet – i allt från designen på öronlappsfåtöljerna till heltäckningsmattorna i korridorerna. Vår var täckt av brunt renoveringspapper så vi letade vi oss fram ända upp till näst högsta våningen för att få se den omtalade mattan med en slingrande väg från Ystad till Haparanda. Som gjort för leksaksbilar. Och det var ju det som var tanken – hotellet ska vara lekfullt och fungera för både affärsresenärer och barnfamiljer.
Rummen är moderna med lokal känsla. Speciellt gillade vi tapeterna – specialgjorda för Scandic och med abstrakta motiv från bygden och citat från Väsbygruppen Europes texter. Vi saknade dock den sedvanliga pärmen med information om allt från frukost- till spatider, chansade på att jacuzzin var öppen och njöt i över en timme i den lilla relaxavdelningen. Några små minus för avsaknaden av krokar och hårtork i omklädningsrummet. Och varför fanns ingen skylt som berättade att bastun var trasig så vi slapp leta efter termostaten?
Färdigbadade upptäckte vi att vi glömt fuktighetslotion. Den trevliga receptionisten löste krisen och lånade ut en nyckel till ett av konceptrummen, där vi kunde smörja in oss. Men brukar det inte finnas fuktkräm på hotellrum? Nej, kanske inte på motorvägshotell? Övriga redaktionen konstaterade efteråt: du är bara bortskämd.
Sedan dags för köksbaren. Både jag och dottern utropar glatt: ”Vad mysigt!” Supertrevlig personal och klart godkänt för hamburgaren med pommes och lökringar. Sedan förflyttar vi oss till vardagsrummet, förlåt, till stora lobbyn, med en massa öronlappsfåtöljer, härliga soffor och kuddar. Till slut låg dottern uppkrupen i soffan med en av lånetidningarna och kände sig som hemma – precis som Scandic tänkt. Mobilen för omedelbar förbindelse med omvärlden låg på laddning bredvid henne i soffan – bra med lättillgängliga kontakter i lobbyn. Det enda som störde var ett högljutt gäng lokala tjejer som pimplade vin – men det är ju också tanken, att hotellet ska vara en mötesplats för alla.
Efter ett dygn var det dags att ta farväl. Och då konstaterade vi att vi faktiskt kommer att längta tillbaka. Till ett motorvägshotell! Inte sant? Du hade rätt Anders Ehrling!
Tips 1: Om du reser med småbarn, ta med leksaksbilar för lek på korridorens mattor
Tips 2: Glöm inte fuktkräm, om du inte vill betala några hundralappar mer för konceptrum.
