I sju år var jag ett fanatisk Abba-fan, som köpte varje skiva förs-ta dagen den kom till skivaffären i Gislaved och klippte ut varje bild jag hittade i tidningen.
Så när jag stiger in i nya Abba-museet på Djurgården blir det en två timmar lång kärleksåterförening. I första rummet, som andas svensk folkpark, möter vi Abborna i deras tidigare musikkarriärer. Musik, filmklipp, Hootenannys turnébuss som sticker ut ur den faluröda träväggen … och sedan fortsätter vandringen in i Waterloorummet (allt finns där från kläderna till segerintervjun med Stikkan Andersson om hur man kan göra en låt om ett slag där det dog tusentals människor), vidare till uppbyggda miljöer som Polarstudion, skärgårdsstugan där alla hittarna skrevs av Björn och Benny, originalhelikoptern på omslaget till Arrival, massor av scenkostymer och väggar täckta med skivomslag.
Det är slösande generöst. Det märks att Abborna velat bjuda på sig själva, i alla saker som skänkts.
Men det som gör museet till en rolig happening även för den yngre generationen och alla ”Abbaneutrala”, är all interaktivitet. I små bås står turister från världens alla hörn och sjunger med i Mamma Mia eller Money, money, money – inspelningar som de sedan med hjälp av sitt biljett-id kan ladda ner från nätet och spela upp hemma. Samma sak gäller om du vågar gå upp och sjunga på scenen med Abba (hologram), då kan du ladda ner filmen och visa för vänner efteråt. Smart – och kul!
Efter två timmar har min 14-åring fått nog. Jag hade lätt stannat en timme till. Hans betyg: ”För att vara ett museum, 8 av tio. ”Mitt: The winner takes it all!