“MTRX har varje år sedan starten legat i topp när det gäller kundnöjdhet och punktlighet”
MTRX har varit till salu sedan i december 2022. Nu har man hittat en köpare. Det finska statliga tågbolaget VR. MTRX är alltså det Hong Kong-baserade kollektivtrafikbolaget MTR:s svenska dotterbolag som kör långdistanstrafik mellan Stockholm och Göteborg. MTRX har varje år sedan starten legat i topp när det gäller kundnöjdhet och punktlighet. Trots detta har MTRX sedan starten i mars 2015 gått med förlust varje år. Det har varit alldeles för kostsamt att arbeta sig in på den marknad som har dominerats av SJ. Det sägs att 2023 ska man redovisa vinst. Denna vinter går affärerna också bra. Mycket beroende på att SJ ställer in mängder av tåg, medan MTRX, som har sex tågsätt för sin trafik, har kört i princip helt enligt plan. Även om köpeskillingen är hemlig känns det ytterst osannolikt att MTR kan ha tjänat något på sitt nio år långa äventyr med MTRX.
Frågan är om MTR har någon framtid på den svenska marknaden? För bara ett halvår sedan stod man på fyra ben, förutom MTRX också tunnelbanan i Stockholm, pendeltågen i Stockholm och Mälartrafiken. Koncernen omsatte cirka sju miljarder. Nu är tunnelbanan, pendeltågen och MTRX alla under olika former av avveckling ur MTR-koncernen. Återstår gör Mälartrafiken som är problemtyngd. Det vi ser är en oerhört snabb nedmontering av en stor aktör på den svenska resemarknaden.
“Finska VR har med andra ord en ganska aggressiv tillväxtstrategi i Sverige”
Köparen då? Ja det är alltså finska statens järnvägsbolag (VR). Visionen är det inget fel på: mot gemensamma mål för världens bästa kan man läsa på VR:s hemsida. VR har kör både gods- och persontåg och även stadstrafik. VR köpte i juni 2022 Arriva Sverige från den tyska förbundsjärnvägen (DB). I köpet ingick busstrafik i olika skånska städer och i Stockholm, spårvägstrafik i Stockholm samt lokaltågssystemen Pågatågen, Östgötatrafiken och Saltsjöbanan. Därefter har man vunnit Tåg i Bergslagen. Man kom igång med denna verksamhet i december, men det har hittills inte gått så bra, många inställda tåg främst på grund av personalbrist Man har även vunnit det så kallade X-tåget (X står för Gävleborgs län). Den trafiken startas 2025.
Finska VR har med andra ord en ganska aggressiv tillväxtstrategi i Sverige där köpet av MRTX är ännu en byggsten. För MTRX har ägarkopplingen mot Hong Kong och Kina blivit en ökande belastning med det allt mer tillspetsade geopolitiska läget. Detta problem har inte våra goda grannar i öster. Frågan blir: vilken är ambitionen? Ligger en fortsatt tillväxt i korten? Närmast är då linjen Stockholm – Malmö. Där kör Snälltåget, som också är till salu. Nu är MTRX och Snälltåget både kulturellt och fordonstekniskt ganska väsensskilda verksamheter så det är inte helt enkelt att integrera om VR skulle vara intresserad av att köpa Snälltåget. Men en green-field-start på Malmö i konkurrens med SJ och Snälltåget kan också vara svårt.
Två avslutande kommentarer:
MTRX kommer att byta namn. Detta därför att man tycker helt enkelt att det inte kan heta MTR längre om det inte ingår i MTR-koncernen (går i och för sig att lösa, titta på till exempel Volvo). Signalerna tyder på att VR är sugna på att kalla detta VR. Är det klokt? Om man säljer en verksamhet kan ju ett starkt varumärke som köparen kan ta vidare bidra mycket till försäljningspriset. Om köparen däremot tvingas ”branda om” verksamheten blir det ett avdrag på priset. Transdev har valt att kalla sina tåg ”Snälltåget”. Detta varumärke kan en köpare ta över vid ett köp av verksamheten från Transdev.
Att köra tåg tycks på något sätt vara en statlig verksamhet, även då den är konkurrensutsatt. Varför vill privata företag driva skolor, men inte köra tåg? Det blir ett underbetyg åt branschen. Dessutom: Vill verkligen finska skattebetalare att deras pengar används till riskfylld affärsverksamhet i utlandet?
När det gäller statligt/offentligt utvecklades en intressant teori av Jane Jacobs i hennes bok Systems of Survival. Hon konstaterar att det finns ett politiskt och ett kommersiellt syndrom (i dag skulle vi säga ”mindset”). I det politiska mindsetet är saker som disciplin, traditioner, hierarki, hämnd och mod viktigt. I det kommersiella däremot hyllar man till exempel: tävling, effektivitet, öppenhet inför nyheter, initiativkraft och samarbete. Hon menar att det är viktigt att dessa syndrom hålls åtskilda. Om de blandas samman kan monstruösa moraliska hybrider uppstå. Det skulle kunna vara statliga företag på en öppen marknad, det skulle också kunna vara privata företag i åldringsvården. Här lite info om Janets Jacobs teorier.
