“Det finns ingen känd information som tyder på brister i underhåll på Arlandabanan”

70 mycket morgonpigga människor fick lördagen den 27 maj en dålig start på dagen. De var nämligen ombord på det Arlanda-expresståg som kl 04:40 spårade ur vid Blackvreten. En plats som är känd för endast en sak: Där ligger Arlanda-tågens depå. Urspårningen skedde inte inne i depån utan alltså på linjen i en hastighet om ungefär 150 km/h. Av de 70 resenärerna fick två lindriga skador och övriga klarade sig helt utan skador.

Tågsättets första vagn stod kvar på spåret medan av de tre övriga vagnarna spårade en ur med samtliga fyra axlar och de två andra med en boggi (två axlar) var.

Arlanda-banan är en 19 km lång slinga som innebär att linjen Uppsala – Stockholm får en anslutning till Arlanda flygplats. Den gamla linjen via Märsta finns kvar och trafikeras främst av pendeltåg och godståg. Arlanda-banan stod klar 1999 och byggdes av ett privat konsortium. Den är unik såtillvida att det är en infrastruktur med lönsamhetskrav. Det är därför man som resenär på de pendeltåg som trafikerar Arlanda-banan måste betala ett tillägg för att gå av på Arlanda Central.

Banan ägs av svenska staten genom det statliga bolaget Arlandabanan Infrastructure AB. För underhåll och drift svarar A-train AB. A-train AB har ensamrätt till trafik på banan och driver även Arlanda Express. A-train AB är förutom Trafikverket den enda infrastrukturhållare i Sverige som upplåter infrastruktur där det är tillåtet att köra tåg i 200 km/h (Öresundsbanan påminner på många sätt om Arlandabanan, men är en internationell förbindelse).

A-train AB konstaterar att urspårningen kommer att bli mycket dyr för dem, belopp om cirka 100 miljoner har nämnts.

Trafiken på Arlanda-banan stängdes självklart av i samband med urspårningen och beräknas vara helt avstängd ungefär en vecka även om tågsättet bärgades dagen efter urspårningen. Anledningen är att banan måste återställas och att Statens haverikommission ska ges möjlighet att insamla fakta kring olyckan. Under avstängningen används den gamla linjen med bussmatning till/från Märsta.

För några veckor sedan skedde en urspårning på linjen utanför Herrljunga. Här var urspårningsorsaken dock klar. Tåget körde in i en skock med upp emot 40 kor, varav 13 dödades samtidigt som tåget spårade ur. Även detta ledde till att trafiken på linjen låg nere någon vecka. Detta drabbade främst människor i glesbygd så det hela fick mycket litet medialt genomslag.

Det faktum att tågsättets främsta vagn stod kvar på spåret och att man inte tycks ha identifierat några allvarliga skador på tågsättets hjul eller axlar gör att det ligger nära till hands att misstänka att det är någon form av fel på spåret som är orsaken. Representanter från Haverikommissionen har också nämnt att man identifierat någon form av avvikelse i spåret. En preliminär rapport kommer sannolikt i slutet av sommaren. Skador på spåret har tidigare lett till urspårningar, även om det är ovanligt.

Det finns ingen känd information som tyder på brister i underhåll på Arlandabanan. Men kanske finns det ändå skäl att reflektera över hur underhåll och säkerhet bäst organiseras på en infrastruktur som Arlandabanan, med begränsad storlek men ändå med tät trafik i hög hastighet.