”…den tyngsta påtryckaren i sammanhanget, Stockholms handelskammare, som tidigare var Brommas främsta försvarare har sedan några år bytt fot…”
Det är en mindre uppmärksammad del av det så kallade Tidöavtalet mellan M-KD-L och SD: I praktiken innebär det att debatten om Brommas framtid fortsätter i fyra år till. För på sidan 57 i avtalet står det:
”Bromma flygplats ska bevaras. Något beslut om att lägga ned Bromma flygplats kommer inte fattas under mandatperioden”.
Beskeden om Bromma har i princip växlat vid varje maktskifte i landet och i Stockholm.
Vänsterstyret i Stockholm efter 2002 lovade verka för en snar nedläggning av Bromma. De borgerliga styret efter 2006 tog en rejäl hämnd på den tanken genom att förlänga stadens avtal om Bromma flygplats ända till år 2038.
Med maktskiftet både i staden och landet 2014 lovades en nedstängning till 2022. Regeringen tillsatte en utredningsperson i tidigare näringsminister Anders Sundström (S). Som föreslog en nedstängning av Bromma, men att en förutsättning var en fjärde landningsbana på Arlanda: ”Min målbild är att utbyggnaden av Arlanda bör vara genomförd fram till 2035 för att ge marginal och trygghet. Därför måste planeringen av den fjärde banan starta redan 2016.”
Nästa regeringsutredaren, tidigare statssekreteraren Magnus Persson (S), föreslog 2021 ett beslut om avveckling under 2022. Och bedömde att en stängning av Bromma kunde ske tidigast 2025 och senast 2027, men att Arlanda skulle klara att ta över utan ny bana.
I juni 2022 kom näste utredare, tidigare finansmarknadsminister Peter Norman (M), med ett förslag om en tidsutdräkt för Bromma, även om det ställdes krav på bara fossilfritt flyg mellan 2030 och det definitiva slutåret 2035. Men det krävde mer kapacitet på Arlanda och Norman föreslog att processen skulle inledas i närtid med prövning av ytterligare en landningsbana.
M-ledaren Ulf Kristersson gav i Dagens Industri i december 2021 en invit till en uppgörelse med S om både nedläggning av Bromma och utveckling av Arlanda och med kortade tider för tillstånds- och miljöprövningar. Dåvarande näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson gjorde då tumme upp för en uppgörelse.
I Tidöavtalet sägs däremot ingenting om en utveckling av Arlanda. Hela processen med att bygga en ny bana på Arlanda kan ta 10-20 år. Poängen
som konstaterats många gånger är att ett slutdatum för Bromma skyndar på en nödvändig Arlandaprocess. Och nu finns ett styre i Stockholms stadshus som inte vill annat än bygga över bostäder för över 30 000 invånare på flygplatsen.
Och den tyngsta påtryckaren i sammanhanget, Stockholms handelskammare, som tidigare var Brommas främsta försvarare har sedan några år bytt fot: ”Långsiktigt är det önskvärt att Bromma avvecklas och att flygplatsens mark bebyggs med bostäder, men det kräver först att Arlanda fått långsiktiga förutsättningar att hantera Brommas trafik”.
