Enligt förordningen om höjd beredskap (SFS 2017:870) ansvarar de 21 länsstyrelserna för krisberedskapen:
”Länsstyrelsen ska vara sammanhållande för krisberedskapen inom sitt geografiska område samt före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas.”
De rapporterar in sina åtgärder till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och samordnar sig med Försvarsmakten så att ”länets tillgångar fördelas och utnyttjas så att försvarsansträngningarna främjas”.
Till tillgångarna räknas förstås även bussbolag, tågföretag, rederier eller flygbolag samt lokaler som hotell eller vandrarhem och särdeles kompetent personal inom logistik.
Om Sverige verkligen skulle hamna i ett krigstillstånd blir det hårdare tag:
Förfogandelagen tillämpas om Sverige är i krig eller efter beslut av regeringen ”vid krigsfara eller utomordentliga förhållanden”, orsakade av till exempel krig i ett grannland. Då kan staten använda egendom som tillhör någon annan, exempelvis fastigheter eller transportmedel. Anställda kan då åläggas att arbeta åt Försvarsmakten.
Staten betalar ersättning som fastställs av en särskild värderingsnämnd.
I de ovan beskrivna exemplen är det rimligt att anta att besöksnäringens normala verksamheter går i stå och resurserna då kan användas för att stötta totalförsvaret. Även om politikerna beslutat om mer pengar till civilförsvaret är det rätt illa ställt med Sveriges civila beredskap:
– Vi är i full färd med att bygga upp systemet igen sedan det rustats ner i flera årtionden, säger juristen Lotta Reimers på Länsstyrelsen i Stockholm. Vi måste lite grann börja om från början igen, men vi har en rätt god bild av vi behöver göra för att klara en höjd beredskap.
Försvarsmakten är redan i dag kund hos transportföretag och har avtal med tåg-, buss- eller flygbolag om att frakta soldater och anställda eller skeppa över utrustning till Gotland på färjorna. Försvaret är också stora kunder hos hotell och restauranger i samband med övningar och utbildningar.
– Det normala är att myndigheterna i första hand skriver avtal med näringsidkarna, säger Lotta Reimers. Förfogandelagen är en mycket ingripande lag där staten kan ta i anspråk till exempel fordon eller fastigheter. Om regeringen beslutar om höjd beredskap inträder också allmän tjänsteplikt.
Det betyder att personal som inte är krigsplacerad är skyldig att utföra sitt arbete för att stötta totalförsvaret. Bussförarna får då köra soldater i stället för turister och stjärnkockarna får blötlägga ärtor i ställer för att koka hummerfond i soppgrytorna.
Leif Holmkvist
