Läser i Expressen att en ledande politiker på Gotland vill ta ut turistskatt av besökarna. Googlar snabbt fram att Gotland hade knappt 300 000 gästnätter 2023. Tänker vi att alla gäster betalar 50 kronor i avgift per natt – alltså ungefär samma summa som turister i Venedig betalar – då blir intäkten till Gotlands kommun svindlande 15 miljoner kronor. 

En i mitt tycke löjligt låg siffra. 

I media noterar jag att några i lokalbefolkningen på Gotland tycker att det är för många turister på öijn och att ja, de vill se färre besökare. 

Detta är för mig helt obegripligt. 

Jag har precis tillbringat sju dagar på ön. De första fem var det politikervecka och de två sista var det en vanlig semester. Jag hyrde en skoter och åkte runt med min älskade fru på bönpallen och slogs av att vi var… fullkomligt ensamma långa sträckor.

När demokratins riddare eller det politiska klägget (alltså samma sak) lämnat ön gapade uteserveringarna i Visby nästan tomma. Inga rullväskor utom min egen skapade musik på de vackra kullerstensgatorna. Konkurrensen när jag hyrde fordon var minimal, jag fick en sprillans ny Suzuki 125:a. (Ett utmärkt fordon för de vackra gotländska vägarna.)

Vi körde norrut till den blå lagunen, en känd turistmagnet om man ska tro Tripadvisor. Parkeringen var långt ifrån full trots blå himmel och ljummet klart badvatten. Den blå lagunen är säkert underbar för barnfamiljer, men vi körde vidare till det gamla militärområdet Bungenäs. Ensam på stenstranden kunde jag bada naken utan att väcka anstöt. På den stora restaurangen i Bungenäs precis vid vattnet satt det några utspridda par, men beläggningen var max 15 procent.

Ja, jag vet att snart kommer det fler gäster och vissa dagar händer det förstås att servitriserna får springa mellan borden för att ta upp beställningar och leverera ut mat och dryck. Men det händer max några gånger om året. Säsongen på Gotland är nästan snabbare än blixten. Den börjar vid midsommar och slutar när skolorna på fastlandet börjar. Under Almedalen var det all time high på flygplatsen, 33 avgångar på ett dygn. 

– Utmanande, sa flygplatschefen i lokaltidningen.

Man brukar säga att Gotland är Sveriges Mallorca. Det är sant att öarna är ungefär lika stora när det kommer till ytan och mycket populära i Stockholms innerstad. 

Men där upphör likheterna. 

Mallorca har årligen 30 miljoner besökare. Det sägs att Gotland har en miljon på ett år, men det tror jag inte på. Varje helg i högsäsong på Mallorca flyger 500 000 människor in och lika många åker hem. Det innebär 2000 plan på ett veckoslut… Följaktligen är flygplatsen i Palma en världens mest trafikerade sommartid.

Det spelar ingen roll vart du åker under säsong, du är aldrig ensam på Mallorca. Alla stränder är alltid fullsatta. Liksom alla restauranger. Skulle du få för dig att bada naken på Mallis blir det några timmar i polisens förvar tills du nyktrat till. 

Det behöver även politikerna på Gotland göra. 

Nyktra till alltså.

Jag tycker självfallet att de ska fortsätta att locka turister, men de måste fundera på hur. Gotlänningarna har mycket att lära av lillasyster Öland. Den viktigaste faktorn för att öka turismen till en destination är tillgängligheten. Bron över Kalmarsund gör kostnaden för att komma till Borgholm eller Böda camping försumbar. Politikerna i Visby borde prata mindre med Expressen och mer med Sveriges riksdag. Deras viktigaste fråga borde vara att få färjebolaget Destination Gotland att sänka sina priser – radikalt. Min biljett till Visby i en sunkig stol kostade 1500 kronor. 

Det borde ha kostat 300 kronor. 

Max!

Pengarna som resenärerna sparar på resan kommer de att spendera på destinationen. Dessutom är en billig biljett den bästa marknadsföringen en destination kan få. Att tjata om turistskatt och gnälla på det fåtal turister som faktiskt hittar till Gotland är helt fel. Långsiktig tillväxt byggs enkom på fler kunder som spenderar mer pengar. Det fattar nästan alla utom landets folkvalda.