”Staten verkar göra allt för att vi inte ska lämna landet: vi får inte ut några pass förrän framåt lusse, det är svindyrt att ta sig till en felbyggd och evigt ombyggd flygplats 45 kilometer åt Norrland till, Swedavias effektivitet får passpolisen att framstå som ivriga bävrar”
På fredagsmorgonen läste jag chefredaktör Viggo Cavlings rapport från en konferens på Arlanda där statens flygplatsbolag Swedavia skröt om att de ska bli multimodala. Troligen betyder det att det ska bli lättare att resa. I artikeln intill stod att konkurshotade SAS inte klarar av att betala sina räntor.
Sedan skjutsade jag en barnfamilj till Arlanda, eftersom kinesernas tåg är så dyrt.
– Vi åker i god tid för det är ju påsk och många vill nog resa, sade frun i familjen, utan annan branscherfarenhet än några somrar i ungdomen som konduktör på Krösatågen.
Kvart i tolv rullade vi i väg, halv ett var vi framme, fyra timmar före avgång. Det sista jag såg av dem var sjuåringen hoppskuttande av förväntan mot ingången med gosedjuret stickande upp ur ryggan.
Två timmar senare ett sms från familjefadern:
”Totalkaos på Arlanda. Kö till säkerhetskontrollen ända till terminal 4.”
Tre timmar och en kvart:
”Vi är igenom helvetet, hinner nog med planet.”
Fyra timmar:
”Avgången mer än en timma försenad, hälften av passagerarna inte genom säk.”
I dag läser jag i Expressen, Aftonbladet eller DN att en av Swedavias pressnissar vid namn Peter Wärring säger att de ”har en ansträngd situation med köer upp till en timma”.
Felaktiga fakta eller snarare ren lögn. Har han frågat någon av de arga, stressade, oroliga och rent av gråtfärdiga passagerare som köat i över två timmar eller de som missade sina avgångar?
”Det kommer att lätta under kvällen”, säger Peter Wärring glatt.
Och klockan 02.30 är det nästan ingen kö alls.
Sedan följer det mest fantastiska av allt, Peter Wärrings multimodala förklaring till haveriet:
”Resandet har avtagit under pandemin och färre anställda behövdes”.
Swedavia har förstått att vi reste mindre när vi inte fick resa.
Frågan är om statsföretaget hört statsepidemiologen förklara att restriktionerna togs bort för två månader sedan?
”Det tar tid att rekrytera ny personal som ska säkerhetsprövas”, lyder Peter Wärrings bortförklaring
Ja, om det är Swedavia som sköter säkerhetskollen tar det säkert tid.
Har de inte kollat med flygbolagen om antal avgångar och passagerare just dagen då påsklovet börjar? Det finns ju datorer och både researrangörer och flygbolag har örnkoll på antal resande.
Läser sedan i Expressen att även de som kom igenom säkerhetskontrollen i tid ändå inte fick sitt bagage lastat i tid på grund av personalbrist.
”Man bör vara på flygplatsen tre timmar före avgång”, råder den förnumstige Peter Wärring.
Så låt oss räkna:
Vi åkte 11.45 från Stockholm, var framme fyra timmar före avgång och planer kom i väg 17.45.
Det är sex timmar från hemmet tills planet lyfte.
Det är normalflygtid till Las Palmas eller Dubai och tur och retur till Rom eller Dubrovnik.
Tyvärr ska man ju också hem till Arlanda, där jag landat bra många gånger sedan Janne Carlzon blev SAS-chef. Jag har inte varit på någon flygplats där det tar så lång tid att få ut sitt bagage. Problemet förefaller vara detsamma år ut och år in, trötta resenärer stirrar tomt på ett lika tomt bagageband.
Staten verkar göra allt för att vi inte ska lämna landet: vi får inte ut några pass förrän framåt lusse, det är svindyrt att ta sig till en felbyggd och evigt ombyggd flygplats 45 kilometer åt Norrland till, Swedavias effektivitet får passpolisen att framstå som ivriga bävrar och det skattefinansierade statsflyget SAS är med god fart på väg mot konkursen. Tillsammans gräver de den svenska flygbranschens grav.
Det finns en panel efter säkerhetskontrollen där man får trycka glad eller sur gubbe.
Jag har bara en önskan: Att Swedavia redovisar gårdagens relation mellan sur och glad gubbe för näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
14 kommentarer