Champagnekonkurs är ingen okänd företeelse bland bolagsfifflare:

Plocka ut tillgångarna, behåll skulderna, skippa skatteinbetalningar och räkningar och höj personalens löner. Sedan är det dags att begära bolaget i konkurs.

Leverantörer, borgenärer och skattebetalarna, som får stå för lönegarantin, blir förlorare. Med rätt gjord inkråmsaffär och en konkursförvaltare som inte vill ha besvär med återvinning är företagaren snart på banan igen.

Sedan pandemin har konkurserna duggat tätt och fler är att vänta bland de ”zombieföretag” som överlevt enbart tack vare Skatteverkets frikostiga anstånd.

Analysföretaget Dun & Bradstreet har granskat 28 000 svenska konkurser de senaste tre åren. De har sedan sållat fram dem där man på goda grunder kan misstänka bedrägligt förfarande.

DN berättar att 1638 konkurser, motsvarande 6 procent, bedöms vara bedrägerirelaterade. Därefter har Dun & Bradstreet hur stor andel de utgjort av respektive branschs konkurser.

Byggbranschen stod för 18,8 procent av konkurserna, men 26,9 procent bedöms vara misstänkta.

Detaljhandeln var också överrepresenterad med 17,4 procent av konkurserna, men 21,8 procent av de misstänkta.

Logistikbranschen får också skämmas med 4,6 procent av konkurserna, varv 7,3 procent klassas som misstänkta.

Besöksnäringen stod däremot för 11,4 procent av de undersökta fallen, alltså 3 192 konkurser, men ”bara” 9,1 procent av de misstänkta, vilket utgör 149 fall där allt kanske inte gått enligt lagboken.