Hotellbranschens nyckeltal för 2023 och 2024 liknar mest en hjärndöds EEG. Det har stått i stort sett still, en procent upp eller ner, men givetvis med lokala variationer.
Annars har det varit både upp och ner under 2020-talet: bortåt 50-procentiga ras i nyckeltalen under pandemikrisens 2020, rejäl återhämtning med 30 procent 2021 och en ännu större ökning 2022.
Sedan var det slut på de glada dagarna. De senaste två åren har det gått trögt för hotellbranschen, som verkligen behöver öka intäkterna för att betala av anstånden hos Skatteverket. Och värst har det varit i Stordalens favoritstad Göteborg där överetableringen pressat ner både beläggningsgrad och priser.
Scandic Landvetter.
Men i november kunde Göteborgs hotellägare i alla fall se en liten ljusglimt. Antalet sålda rum ökade med 5,4 procent jämfört med samma månad 2023. Beläggningsgraden steg från 66 till 67,7 procentenheter och RevPAR ökade med 3,6 procent.
I Stockholm såldes 5,3 procent fler rum, snittpriset steg med en 50-lapp till 1 507 kronor och RevPAR ökade med 4,7 procent. Göteborgarna kunde bara höja priset med en tia på grund av den hårda konkurrensen.
I resten av landet lyste många siffror röda i Annordias statistiktabell:
I Jönköping minskade antalet sålda rum med 15 procent, i Karlstad föll beläggningen med 10 procent, i Umeå rasade priset med 11 procent och i Halmstad föll RevPAR med 16 procent.
Mot strömmen gick Luleå som sålde 22 procent fler rum och Kalmar som ökade både antalet sålda rum och RevPAR med 11 procent.
Stora lokala variationer alltså, men som helhet – stendött.
