”Till och med Finland, som har ett lika strikt alkoholmonopol som Sverige, har öppnat för gårdsförsäljning”
Alkoholen hjälpte mig att klara studierna. Jag jobbade extra på Systembolaget i Femman och på Landsvägsgatan i Haga i Göteborg för att slippa ta studielån.
Men jag handlade sällan där, för i mitt andra extraknäck som nattlig vaktman på fartygen i hamnen kunde man köpa billig taxfree ur ”slabbkistan” av stewarden och smuggla förbi tullarna. Få studenter matchade mitt barskåp.
På bolaget rådde kösystem och ampra damer i kassan som med isblick ifrågasatte kundens inköpsbehov. Synen på alkoholbruk var fullt i klass med Socialstyrelsens nutida råd om max tio små öl i veckan.
Annat var det i Danmark. När man seglat över till Skagen stod vinfabrikanterna på torget och lät kreti och pleti provsmaka årets kirsebärs- eller plommonvin. Man var i Europa.
Nu vill äntligen regeringen, troligen till socialbyråkraternas förfäran, att Sverige ska bli lite mer som Europa. I regeringsförklaringen meddelade statsministern att gårdsförsäljning ska tillåtas: ”Regeringen arbetar med att ta fram lagförslag för att införa gårdsförsäljning samtidigt som Systembolagets monopol värnas”, sade Ulf Kristersson.
”Småskalig och hantverksmässig gårdsförsäljning kommer vara positivt för besöksnäringen på landsbygden, och är något som många väntat länge på”, skrev socialminister Jacob Forssmed i Expressen i veckan.
Förslaget kan komma att tas av riksdagen nästa vår och träda i kraft från 2025. Det kräver godkännande av EU och förutsätter att Systembolagets monopol inte ruckas.
Det är hög tid i en fråga som ältats sedan förra årtusendet. Sedan dess har den svenska bryggeri- och vingårdsnäringen vuxit enormt. Till och med Finland, som har ett lika strikt alkoholmonopol som Sverige, har öppnat för gårdsförsäljning. I resten av Europa är den en självklarhet sedan generationer.
2010 utreddes frågan om gårdsförsäljning, Då fanns 90 tillverkare av alkoholhaltig dryck. Politikerna gick motvilligt med på att besökare tilläts under måttfulla former provsmaka produkterna. Men köpa, icke!
2021 utreddes frågan igen. Då fanns 792 registrerade tillverkare av alkohol, varav 581 bryggde öl.
Utredningen som regeringen nu vill göra verklighet av tillåter försäljning på följande villkor:
# Att det sker i anslutning till betalt studiebesök eller föreläsning.
# Att en kund bara får köpa 0,7 liter spritdryck, 3 liter vin, 3 liter andra jästa drycker och 3 liter starköl vid samma besökstillfälle.
# Att det sker hos småskaliga tillverkare som inte producerar mer än 75 000 liter spritdrycker eller 500 000 liter jästa drycker per år.
# Gårdsförsäljning ska ha kommunalt tillstånd och bara ske mellan klockan 10 och 22.
# Alkohollagens regler om ålderskontroll och nykterhet ska gälla.
Utredningen bedömer att cirka 50 vintillverkare, 90 destillerier, 630 ölbryggerier samt 80 cidertillverkare kommer bedriva gårdsförsäljning år 2025. De förväntas sälja motsvarande 250 000 liter ren alkohol. Det motsvarar tre centiliter per invånare över 15 år eller 3,4 promille av svenska folket totala förbrukning.
Omsättningen för dryckestillverkarna beräknas öka med 713 miljoner kronor och inbringa 148 miljoner i skatt till statskassan.
Det är svårt att tänka sig några vildare orgier på de gårdar som odlar vin eller brygger eget öl. De besökare som gör sig besväret att leta sig fram till en liten dryckestillverkare och dessutom betalar för att få komma in tänker nog inte i första hand på promillen.
Den som är vill åt ”örsla”, som vi säger i Västergötland, kan finna fylla på närmare håll. Systembolaget till exempel.
Leif Holmkvist
