Affärsresandet i Sverige är i kris och har inte hämtat sig efter pandemin. 2019 flög 4,7 miljoner resenärer från de svenska regionala flygplatserna, i fjol var det 2,3 miljoner.
Med höga fasta kostnader och färre kunder har de mindre flygplatsernas förluster vuxit. Enligt organisationen Svenska regionala flygplatser, SRF, var underskottet i fjol 622 miljoner kronor. Värst var Skavsta med en förlust på 68 miljoner, Sundsvall 40 miljoner, Jönköping 35, Karlstad 34 och Örnsköldsvik med 30 miljoner back.
En orsak är förstås ”flygskammen” som fått stort medieutrymme när miljöfrågan avhandlats:
– Företag och organisationer har svårt att ta in flyget i sina policies, säger Fredrik Hermelin som leder affärsreseföreningen SBTA.
– Om de i stället tar in tåg i policyn tvekar många och undrar ”kommer jag fram i tid?” Följden blir ofta att de tar möten med kunder och kollegor digitalt i stället. Varje dag sitter omkring 11 000 affärsresenärer i teamsmöten i stället för att träffa folk.
– Jag vill påpeka att jag inte har något emot tåg, utan vill att alla transportmedel ska användas. Jag förstår också tågoperatörernas problem med dåligt underhållen räls.
Om du inte får flyga och tvivlar på att tågen går som de ska blir resultatet oftast att vi stannar hemma. Det drabbar andra inom besöksnäringen:
– Hotellen i Umeå står med tomma konferenslokaler för att det är så svårt att ta sig dit, berättar Fredrik Hermelin.
Men nästa vecka ordnar affärsreseföreningen konferenser i Umeå och Östersund där företrädare för transport- och mötesbranschen träffar näringsliv och politiker.
– Minskat svenskt inrikes- och affärsresande håller på att eliminera regionala Sveriges tillväxt och attraktionskraft, säger Fredrik Hermelin.
– Ett exempel är Växjö som står helt utan flyg efter nyår. Flera stora företag har sagt att de kanske måste flytta sina huvudkontor till Göteborg eller Stockholm.
Han ser hur flygbolagen tunnar ut sina linjenät:
– SAS drar ner på allt som inte är lönsamt och vare sig Norwegian eller Ryanair lär gå in i stället. Och om bara ett bolag flyger på en linje går priset upp så att det blir orimligt dyrt att ta flyget.
Den lösning Fredrik Hermelin förordar är att fler aktörer skriver in flyg med fossilfritt bränsle i sina policies.
– Det har både Umeå och Östersunds kommuner gjort. SAF-biljetter är det bästa alternativet för en bra policy.
– De ska i vart fall inte göra som Folkhälsomyndigheten i Östersund, som ger sina anställda 1 100 kronor i lönekuvertet för varje tjänsteresa de gör med tåg i stället för flyg.
Regeringen meddelade i somras att det statliga bidraget till de regionala flygplatserna, som bland annat möjliggör ambulansflyg och brandflyg, höjs från 103 miljoner kronor till 210 miljoner nästa år.
