I en rapport av Johan Nyström, sammanställs hur beskattningen av svenskt flyg hämmar tillväxt, mobilitet och konkurrenskraft. Kostnader inom ETS (EUs utsläppshandelssystem), Refuel EU Aviation och den svenska flygskatten kan medföra kostnadsökningar för det nationella flyget på 4 miljarder kronor redan 2026 och 6,5 miljarder kronor 2030 i jämförelse med 2019 års nivå.
Det innebär att år 2030 skulle kostnaden för de tre styrmedlen ha ökat med 352 procent jämfört med 2019. Kostnadsökningar som skulle slå hårt på biljettpriserna.
| År | 2026 | 2030 |
| Prisökning per enkelresa i SEK | +201 | +264 |
| Prisökning för en familjs flygresa (enkelbiljett) | +804 | +1 054 |
Till detta skall läggas pandemiunderskottet i avgiftssystemet om 7 miljarder kronor som kommer att läggas på biljettpriset de kommande åren, samt kraftigt stigande bränslepriser.
– Om inte resenärerna klarar det högre biljettpriset och istället minskar sitt flygande finns det en akut risk för Sveriges flyginfrastruktur och tillgänglighet. Det betyder att alla inte kommer ha samma tillgång till högspecialiserad vård, att det samhällsviktiga flyget inte har någonstans att starta och landa samt att totalförsvaret försämras. Utöver privatpersoner och samhällsviktiga tjänster slår det mot företagens konkurrenskraft då de kan få det svårare att rekrytera nyckelkompetens, säger Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen flyg i ett pressmeddelande.
Läs hela rapporten ”Överbeskattning av svenskt flyg hämmar tillväxt och mobilitet” här.
