”Vi förväntar oss också ytterligare prisökningar i vår då konsumtionen skiftar mer mot tjänster. Det påverkas också indirekt av den starka kostnadspressen på varusidan, som drabbar bland annat restauranger”
Över fem procents inflation i mars och april, och risken snarare högre än lägre, skriver Swedbank i sin analys. För många faktorer samverkar. Energi- och oljepriserna var höga redan före Ukrainakriget och stiger ännu mer. Kostnaderna i råvaruledet och servicesektorn stiger, och ovanpå det en försvagad krona. Och – för servicesektorn något av en efter-coronaeffekt.
En svagare krona betyder högre priser på importerad mat och andra råvaror, plus att leverantörerna själva har fått högre kostnader för energi och transporter.
Samtidigt tror Swedbank att många företag hållit igen på prisökningar under pandemin, men nu tvingas till det för att täcka kostnaderna. Deras prognos är att matpriserna stiger med fem procent, men att kostnadsutvecklingen kan övertrumfa även det.
Servicesektorn, med bland annat hotell och restauranger, har sett små prisökningar under pandemin.
”En svagare krona betyder högre priser på importerad mat”
”Upphävandet av restriktionerna den 9 februari banar väg för en mer betydande ”återöppningseffekt” på priserna i de sektorer som är mest drabbade av pandemin”, skriver Swedbank.
”Vi förväntar oss också ytterligare prisökningar i vår då konsumtionen skiftar mer mot tjänster. Det påverkas också indirekt av den starka kostnadspressen på varusidan, som drabbar bland annat restauranger”, fortsätter de.
Bilden är den samma i andra västländer. Amerikanska konsumentprisindex ökade med 7,9 procent i februari jämfört med för ett år sedan, vilket är det högsta sedan 1982. Bloomberg Economics ser en topp på omkring 9 procent i mars eller april.
Många varnar för en utveckling som på 70-talet, där oljekrisen 1973 ledde till högre priser och hög inflation det kommande decenniet.
”Ju mer utdragen denna period av pågående chocker är, desto mer sannolikt blir det att ekonomier kommer att uppleva något liknande 1970-talets erfarenheter”, säger Maurice Obstfeld, tidigare chefsekonom vid Internationella valutafonden till Bloomberg.
Andra menar att en upprepning av den så kallade löne-prisspiralen, som var nyckeln till 1970-talets inflationperiod, är mindre trolig. Stigande priser grundade krav på högre löner, och löneökningarna bidrog i sin tur till stigande priser. Samma löneutveckling tror de flesta inte på nu.
Men det sätter i sin tur hushållen i en större press, eftersom inkomsterna inte håller jämna steg med högre priser i livsmedelshandeln eller bensinstationerna.
Men den global ekonomin är mer motståndskraftig än den var på 1970-talet, menar Christopher Smart, chefsstrateg på Barings. Han tror att varje period av stagflation sannolikt kommer att bli kort. Men:
”Ändå har Rysslands invasion av Ukraina utlöst en verklig kris som kommer att pågå i år och kanske årtionden”.
Swedbank tror på en snabb utveckling av konsumentprisindex under våren, men att utvecklingen mattas av under hösten och 2023.
Den snabba prisutvecklingen på olja får stora effekter i övriga ekonomin.
