”Det som stack ut i december var framför allt elpriserna”

Riksbankens inflationsmål har sen 1993 varit att hålla inflationen stabil på runt två procent. Men i december uppgick inflationstakten till 10,2 procent. 

Enligt måttet KPIF, där räntekostnaderna är borträknade, ökade inflationen med 1,9 procent från november till december 2022. Under motsvarande period föregående år steg priserna med 1,3 procent. 

Månadsförändringen har bland annat påverkats av ökade elpriser motsvarande knappt 29 procent.

– Det som stack ut i december var framför allt elpriserna. Vi hade räknat med att det skulle slå mot KPIF men det slog ännu mer än vi hade beräknat, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker Nordea, till Dagens Industri.

– Hushållen möts av prövningar från många håll. Hög inflation som urholkar köpkraften och kraftigt höjda bostadsräntor. Bostadspriserna har också fallit vilket brukar vara ett bekymmer för hushållen, säger han.

Den goda nyheten är att elpriset sjunkit rejält i början av året, enligt honom.  

– Man ska vara medveten om att energipriserna är väldigt volatila men en stor del av vintern har passerat och det finns hopp om att elpriset ska kunna hålla sig på lägre nivåer än man tidigare har befarat. 

Även livsmedel, rekreation och kultur samt inventarier och hushållsutrustning har blivit dyrare. 

Under förra året skenade matpriserna – vilket blev kännbart för hushållen. De hade en årlig prisökningstakt på i snitt 18 procent, enligt TT.  Livsmedelspriserna har nu ökat tretton månader i rad. Det väntas dock lugna ner sig framöver till följd av fallande världsmarknadspriser och att transportkostnaderna slutar att öka. I december uppgick prisökningen till 0,9 procent.

Under torsdagen presenterades inflationssiffrorna för USA som nu visar lägsta ökningen på ett år. Inflationen var 6,5 procent i december, vilket innebär att den sjunker för sjätte månaden i rad och en tydlig tillbaka gång från 7,1 procent i november. Det är den lägsta nivån på över ett år i landet – och i linje med förväntningarna.