”Visst är det bra att Stockholms stad solar sig i glansen från Taylor Swift, men fokus borde vara på andra saker. Grundservicen för turister i Stockholm är inte i närheten av Köpenhamn…”
Här är några grundfakta från rapporten: Taylor Swifts tre konserter i Stockholm den 17-19 maj genererade 848 miljoner kronor i turistekonomisk effekt för Stockholm, baserat på konsumtion och boende (exklusive biljettförsäljning). Den totala skatteeffekten från besökarnas omsättning uppgick till 431 miljoner kronor. Det totala antalet besökare som reste till Stockholm för konserterna uppgick till 151 400, varav 67 000 var utländska besökare och 30 100 var från Stockholms län.
Det finns förstås ännu fler fantastiska siffror:
Nära hälften av besökarna till Taylor Swifts tre konserter kom från utlandet.
Störst andel besök kom från de nordiska grannländerna som stod för 60 procent av de utländska besöken.
83 procent av konsertbesökarna var kvinnor. 70 procent var under 35 år gamla, hälften av dem var mellan 15-25 år.
Men hur mådde de som kom hit? Detta har förstås undersökts av vår egen professor i lycka: Micael Dahlén vid Handelshögskolan. Även här ser vi en lyckoeffekt från 6,70 en månad förre konserten till 7,31 en vecka efter den. Detta mäts av professorn på en tiogradig skala. Frågorna är desamma som i FN:s globala lyckoenkät där Sverige är på fjärde plats. Värt att notera är att de utländska besökarna upplevde sig själva som mer trygga (4,1 på en femgradig skala) i Stockholm än de som bor i huvudstaden (3,3). Nyheten att Sverige har flest dödliga gängskjutningar i Europa har alltså inte trängt utanför landets gränser.
Den viktigaste förklaringen till att världsstjärnorna väljer att komma till Stockholm är att vi har två fräscha arenor med tak. Den andra är att den svenska huvudstaden är ett naturligt nav i norra Europa och då ger man hellre fler konserter här än åker till Oslo och Helsingfors. Förmiddagen inleddes med att Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård berömde sig själv och tackade alla inblandade för en fin insats i sommar i samband med konserterna. Därefter följde två panelsamtal där alla höll med varandra om att det är viktigt att vi samarbetar och att vi förstås gärna ser att det kommer fler världsartister till Stockholm nästa sommar.
Utmaningen är bara att Taylor Swift är en världsunik artist och ett undantag som bekräftar regeln. Ytterst få artister i dag, även bland världsstjärnor, är stora lägereldar. Alla vet vem Grace Jones är, men få vill betala en biljett för att se Dolph Lundgrens gamla flickvän. Jag älskade Deep Purple när jag var hårdrockare och har spelat “Smoke on the water” tusentals gånger på min elgitarr, men det får mig ändå inte upp ur soffan när de spelar i stan. Bara för att nämna några av de fantastiska artister som varit här i sommar.
Jag var på plats vid Friends arena, idag Strawberry, när Taylor Swifts merchandise-försäljning öppnade och intervjuades av EFN tillsammans med tre swifties i tonåren. (Inslaget är en av 19 000 artiklar som genererades av konserten i svensk och internationell media.) De tre tjejerna hade köpt Taylor Swift-tröjor och väskor för tusen kronor var. Jag undrar hur stor del av deras turistekonomiska plånbok som åts upp av Taylor Swift. Och vad de sparade in på för att kunna spendera tusentals kronor på sin stora idol. Revpar ökade med 98 procent under Taylor Swift-helgen jämfört med samma period förra året och beläggningen var runt 89 procent. Men jag vet att det blev många hotellavbokningar dagarna före Swiftholm när privatpersoner i Stockholm förstod att det fanns guld att hämta på Airbnb om de åkte till sommarstugan.
Visst är det bra att Stockholms stad solar sig i glansen från Taylor Swift, men fokus borde vara på andra saker. Grundservicen för turister i Stockholm är inte i närheten av Köpenhamn. (Läs gärna mer i min fredagskrönika: Därför är danskjävlarna bäst!)
Att prisläget i Danmark är drygt 20 procent högre än i Sverige påverkar inte speciellt mycket. I Visit Swedens senaste rapport framgår att danskarna har 20 procent fler turistövernattningar per capita än Sverige. Vi är kvar på pre-pandemi-siffror.
Mitt förslag är att Stockholms stad börjar att städa upp lite av den byråkrati som trycker ner hotell- och restaurangnäringen. Vad sägs om mer generösa utskänkningstillstånd? Lägre priser på mark till uteserveringar och mindre tjafs om exakt var gränser börjar och slutar. På många hotell får man inte köpa en öl i baren och ta med den upp på rummet eftersom det saknas serveringstillstånd i hissen…
De nitiska kontroller som krögare och operatörer av hotell utsätts för få servera en starköl kunde staden flytta över och börja granska de privata vårdcentraler, skolor, HVB-hem, konstiga föreningar, ännu konstiga religiösa samfund som finansieras med skattemedel. Det är ingen slump att de kriminella har övergett krogvärlden och sökt sig till välfärden. De vet var pengarna finns och kontrollen är minimal.
Staten har på senare tid avskaffat dans- och hotelltillståndet, men i övrigt har inte mycket hänt. Hur vore det om Stockholms socialdemokratiska styre utmanade den borgerliga regeringen i att vara bäst på att smörja besöksnäringen och reseindustrin? Självfallet är den rapport som Stockholm presenterar idag värdefull, men ett åtgärdsprogram för att underlätta för näringen är tio gånger bättre. En lyckad konserthelg är bara en krusning på ytan, en knapp miljard är bara en droppe i det stora turisthavet. För grejen är att det finns många vissna träd i skogen av framgång.
