”I år ökade konferenserna med 10,2 procent”
Hotellbranschen har stått stark under början av lågkonjunkturen. Det har gått att höja priserna utan att efterfrågan fallit. Baksidan är branschens bidrag till inflationen i tjänstesektorn.
Annordias marknadsöversikt för årets tre första kvartal visar starka siffror jämfört med samma period i fjol, som blev ett gott hotellår när pandemins förlamning slutligen släppte.
I år ökade konferenserna med 10,2 procent, affärsresenärerna med 4,5 procent och leisure med 9 procent.
Antalet konferensgäster under årets första nio månader blev 1,6 miljoner, vilket svarar för 7,7 procent av gästerna, alltså var 13:e incheckning.
Affärsresenärerna stod för 8 av de 20,5 miljoner hotellnätterna, vilket svara mot 39 procent.
Privatresenärer checkade in drygt 11 miljoner nätter, vilket innebär 53 procent av besöken.
Under september hade Stockholm den högsta beläggningen med 77 procent, medan Göteborg tappade nästan 5 procent till 74. Men Karlstad var värst med 78 procent beläggning.
Umeå och Södertälje sålde 10 procent fler rum än september i fjol, medan Luleå och Uppsala sålde 5 procent färre.
Dyrast var Stockholm med snittpriset 1 582 kronor, följt av Nacka med 1 382 och Göteborg på 1 305 kronor. Snittpriset för landet låg på 1 234 kronor.
Stockholm vann förstås RevPAR-ligan med 1 215 kronor, följt av Göteborg på 969 och Nacka med 942 kronor. Rikssnittet var 794 kronor, på öre samma som för ett år sedan.
För året så här långt har ingen nått tusenlappen i RevPAR, men Stockholm närmar sig med 982 kronor. I riket som helhet ligger RevPAR för de nio första månaderna på 695 kronor, jämfört med 631 för ett år sedan.
Bland de nordiska länderna går Norge bäst under september med ökad beläggning och en RevPAR på 845 kronor. I Oslo är snittpriset 1 600 och RevPAR 1 235 kronor. Men sett över tre kvartal i år är Stockholm strået vassare än Oslo med en 22-procentig ökning av RevPAR jämfört med 2022.
Smolket i bägaren är de svenska hotellägarnas pessimism inför de tre kommande månaderna. Mer än hälften av dem tror på en fallande efterfrågan, mest på grund av tuffa makroekonomiska faktorer som kronkurs, räntor och inflation.
