Vi kämpar för vår överlevnad”, sa Anko Van der Werff i en intervju med danska tidningen Finans i oktober. På torsdagen fick han på Arlandadagen svara på om läget är så akut.
Något tonade han ner hotbilden, men på kort sikt är han ”inte optimist” om flygets roll under vintern. Och på sikt finns stora utmaningar.
– När vi passerat pandemin finns det fortsatt svaga utsikter. Vi har haft två dåliga år och har mycket att ta igen, sa Anko Van der Werff och citerade titel på John Kotters bok om att lyckas med förändring ”Isberget smälter”.
– Vi måste staka ut en ny kurs när vårt isberg ser ut att smälta. Och söka nya jaktmarker när marknaden förändras. Vi kan inte bara tro att vi ska tillbaka till 2019.
Dagen före hade han mött en storkund i ett multinationellt företag som berättade att de i sina budget för 2022 anslog bara 50 procent av resekostnaderna före pandemin.
– Flyget kommer att ha mer av weekend- och sommartrafik och vi måste anpassa oss till det. Men vi kan inte glömma bort affärsresenärerna, sa SAS-chefen.
Anko Van der Werff skiljer sig en hel del från tidigare SAS-chefer. Först och främst som den första som inte kommer från Norden. Men också i sin framtoning. Han stiger upp på scenen på nya Arlanda XPO i blå kavaj (utan slips) och jeans och påminner kanske mer om en doktorand på ett universitet än en bolags-vd. Han framhåller att han bott i Stockholm tidigare i fyra år (2005-2009 som landchef för Air France) och att han särskilt uppskattar att hans barn kan cykla till skolan, och att han själv tar cykeln till jobbet ibland.
Han säger själv att han är en person som normalt tycker att glaset är halvfullt, inte som pessimisten halvtomt.
– SAS har en enorm styrka i sitt varumärke. Och det finns en betydligt högre andel som vill flyga med oss än vad som gör det. Vi har utmaningar, men vi kan växa.
En SAS-chef som inte kommer från Norden kanske kan bortse från den ”landspolitik” som finns i bolaget, där inte minst Arlanda ibland känner sig som Kastrups lillebror.
– Andra bolag arbetar med multipla hubbar. Men vi verkar i norra Europa. Då är det logiskt att den södra punkten i vårt system finns i Köpenhamn. Men vi ska bli större på Arlanda, men jobbar också starkt med att utveckla verksamheten på Landvetter. Vi ska vara en stark spelare i både Stockholm och Göteborg.
Vad ska då omvärlden och staten göra för att underlätta för SAS framtid?
– Då ska man inte minst se över samverkan mellan samhällets organ och de privata företagen. Public och private eller semiprivate måste samverka. Men det är ofta svårt att få till.
– Och att belägga flyget med avgifter och skatter gör inte återhämtningen lättare. Flygbolagen är ingen mjölkko.
Anko Van der Werff manar också till försiktighet i tron på elflyget.
– Elflyget kommer att ta längre tid att slå igenom än vad vi vill att det ska ta. Jag hoppas vi ska bli första bolag att använda det i inrikestrafik. Men det dröjer nog till 2030-talet innan det kan få betydelse och jag egentligen mer uppfylld av vilket betydelse vätgasen kan få.
I flygets miljöomställning är han mer hoppfull om utvecklingen av bioflygbränslen kan betyda på kort sikt.
– Där samarbetar vi med Shell och Vattenfall för att öka produktionen av biobränslen och alla behöver bli en del av det. Biobränslet är litet fortfarande. Men för några fler euro kan vi få igång förändringen och öka egen produktion, förklarar Anko Van der Werff.
Arlandadagen ordnas av Stockholms handelskammare och Airport City Stockholm.
