”Så ska SAS få in nya pengar, de säger själva att ytterligare 9,5 miljarder kronor behövs, så får de lita till privata investerare”

De största aktieägarna i SAS är danska och svenska staten med vardera 21,8 procent av aktierna. Under pandemin, år 2020, gick de två staterna in med nära tio miljarder kronor för att rädda SAS. Men under pandemin fanns ett slag undantagstillstånd, när knappast någon kunde eller ville flyga. EU tillåt då undantag för statsstöd som de normalt sett inte skulle tillåta.

Men enligt norska Dagens Næringsliv har SAS redan tidigare i år förhört sig hos EU:s konkurrensmyndigheter om möjligheten att få kapitaltillskott från de två staterna men fått beskedet: Nej.

Så även om danske finansministern Nicolai Wammen och svenska Mikael Damberg skulle gräva djupt i statens kassakista och få fram 4-5 miljarder skulle de få nej av EU.

Statsstöd är när det offentliga (staten, regioner, kommuner) stödjer en ekonomisk verksamhet med offentliga medel och det resulterar i att mottagaren får en fördel gentemot andra aktörer på marknaden, genom att det gynnar en viss verksamhet eller produktion. Det gäller till exempel om endast ett visst företag, vissa branscher eller sektorer får stöd. En stödåtgärd kan till exempel handla om bidrag, förmånliga lån, borgensåtaganden eller köp av varor eller tjänster som är ”överprissatta”.

Så ska SAS få in nya pengar, de säger själva att ytterligare 9,5 miljarder kronor behövs, så får de lita till privata investerare. Och de kan notera att en SAS-aktie i skrivande stund är lika mycket värd som 17 frimärken. Till lägsta vikt och inrikes, ska tilläggas.

Den norska staten sålde sina sista aktier i SAS sommaren 2018. Det motsvarande då 9,88 procent av ägandet.