”Men så, för tre dagar sedan, utbröt vad som bara kan klassas som ett kollektivt vansinne på börsen”
I samma ögonblick som SAS-chefen Anko van der Werff gjorde det enda möjliga för att undvika konkurs, ansökte om en amerikansk Chapter 11-process, stod det klart att aktierna definitivt och de efterställda obligationerna sannolikt skulle bli värdelösa.
Det är snart två år sedan, noga räknat den 5 juli 2022, då aktien stod i 55 öre vilket gav ett börsvärde på 4 miljarder kronor.
Travel News skrev då att befintliga aktier skulle spädas ner till i stort sett noll om inte rentav landa i returpappersvärdet, vilket i den digitala eran väl är just noll.
Vår spaning passerade börsen helt obemärkt. I stället handlades SAS-aktien upp 40 procent på höstkanten 2022 till 75 öre. Trots att SAS-ledningen hederligt och tydligt i sina kvartalsrapporter varnade för att aktien framgent skulle sakna större värde. Det var som om en gammal nationalklenod av SAS dignitet inte kunde förlora sitt värde.
När SAS i höstas klargjorde att aktien skulle dras in och makuleras vid en framgångsrik rekonstruktion handlades aktien ner till 3 öre. Sedan steg den ett kort tag när alla framsynta blankare cashade hem och var tvungna att köpa tillbaka.
Därefter återtog aktien ett värde strax över 1 öre. Med över 7 miljarder aktier ger det ett börsvärde kring 100 miljoner. Varför det alls kunde bli någon handel är obegripligt, det borde inte finnas några köpare av ett värdepapper utan värde.
Men så, för tre dagar sedan, utbröt vad som bara kan klassas som ett kollektivt vansinne på börsen. Aktien dubblas tre dagar i rad för att på torsdag kväll stanna på nästan åtta öre, en uppgång på 84 procent under dagen. Det ger ett börsvärde på 565 miljoner kronor.
För oss amatörekonomer är det hela obegripligt. Skolade ekonomer försöker förklara hysterin med att någon drar i gång en handel och ett helt gäng hakar på utan att veta vad de köper. Sedan säljer de första framåt aftonen, firar vinsten med en kall på Sturehof och garvar gott åt idioterna som köpt luft för sparpengarna. Någon slags kedjebrevstrick.
Nästan lika obegripligt är det stora fallet i Air France-KLM, vars aktie på torsdagen föll 10 procent efter sin Q4-rapport. Det förefaller bero på att bolaget inte uppfyllde analytikernas vinstförväntningar.
Bara några helårssiffror för koncernen som har 40 000 anställda och flyger nära 100 miljoner passagerare till 120 länder: Runt 340 miljarder kronor i intäkter, ett rörelseresultat på bortåt 20 miljarder och ett kassaflöde på 6 miljarder.
Air France-KLM amorterade cirka 15 miljarder kronor av lånen, har en gearing på 1,2 och sitter på en kassa på över 100 miljarder. De är uppe i en trafiknivå på 93 procent jämfört med 2019 och hade en kabinfaktor i fjol på 87 procent.
Om några månader drar OS i gång i Paris. Så varför handla ner aktien så kraftigt bara för att några analytiker räknat fel i förväg?
”Still confused, but on a higher level” är väl en rimlig reaktion just när det gäller flyg.
