Perioden november – januari är normalt eländig för flygbolag. När julhandeln slår rekord slår resandet i botten. Bara några få dagar runt helgerna är ”black week” för flygbranschen.
Året Q1-rapport är den sista som jämförs med en period före pandemin. Samma period i fjol drog SAS in 10 miljarder kronor, men gjorde ändå en förlust på en dryg miljard.
Sedan dess har SAS-ledningen gjort allt för att kapa kostnader, skaffa nytt kapital, låna pengar, utnyttja de statliga stöden och skjuta betalningar framför sig. Reserestriktioner och kunders reserädsla råder inte Rickard Gustafson över.
Den avgående vd:n konstaterar torrt att situationen med reserestriktioner under det gångna mörka kvartalet är värre än under pandemins första förvirrade Q2 2020. Då levde ännu hoppet om att världen skulle kunna öppna sig för resesugna redan till hösten. Så blev det som bekant inte. När SAS vacklat upp efter praktsmällen och stagats upp med 14 miljarder i nytt kapital sköljdes bolaget omkull av den andra vågen. Följderna ser vi nu ser i Q1-rapporten.
Kapaciteten är bara 25 procent av motsvarande kvartal i fjol. Intäkterna blir därefter. Kostnaderna har pressats med 60 procent. Bra jobbat, men resultatet blir ändå en växande förlust. Den mest skrämmande siffran i kvartalsrapporten är därför kassaflödet från den löpande verksamheten: minus 5 miljarder, jämfört med en halv miljard i plus samma tid i fjol.
Under vinterkvartalet har SAS betalat tillbaka 2,1 miljarder kronor för inställda resor, nästan lika mycket som bolaget dragit in i intäkter. För att hjälpligt rädda situationen har SAS fått ett nytt lån på 1,5 miljarder från norska exportkreditnämnden.
I SAS helårsbokslut i december gjordes en enkel ”covidkalkyl”. Den visade på förlorade intäkter på hela 26 miljarder, men bara sänkta kostnader på 15 miljarder. Saldo: minus 11 miljarder. Till det kan nu läggas ytterligare några miljarder för det gångna kvartalet. Då landar nettot kring de friska 14 miljarder som togs in från tålmodiga ägare i fjol och som Ryanairs grälsjuke vd envist överklagat till EU-domstolen.
Det är svårt att se vad mer SAS kunde göra mer för att överleva pandemin. Personalkostnaderna har nästan halverats jämfört med i fjol, vissa fack har gått med på att frysa lönenivåerna, permitteringsstöd har nyttjats maximalt, gamla 737:or byts mot nya bränsleekonomiska A320 och leverantörer går med på att skjuta fram betalningar.
Trots vaccineringen pågår ytterligare ett katastrofalt kvartal för flygbranschen, med nya reserestriktioner inför hotet av en tredje våg. SAS kan inte göra annat än att huka och hoppas på lite sommarsol.
– Vi har en extremt ansträngd situation och bygger skuld som det tar år att beta av, kommenterade Rickard Gustafson till Sveriges Radio i morse. Men vår bästa bedömning är att vi klarar det.
SAS förbereder nu återstart av 180 linjer inom Europa när resandet kommer i gång igen. Men ledningen kalkylerar med en framtid med fler fritidsresenärer och färre, mer lönsamma, affärsresenärer. Treårsavtalet med Apollo visar väl på inriktningen. Och först nästa år väntas resandet närma sig normala nivåer, förutsatt att pandemin kan bekämpas.
Många flygbolag står på marktomgång och väntar på starttillstånd från epidemiologerna i trafikledartornet. Även om det finns ett enormt och växande uppdämt behov hos kunderna av att få resa igen lär det knappast gå att rädda ekonomin genom höjda priser. Många vill slåss om kakan när pengarna återvänder till flygbranschen.
Analys: Leif Holmkvist
