Annons:

Premium

Växande facklig kamp bland amerikanska snabbmatanställda

Lågavlönad personal, utan kollektivavtal som får jobba orimligt långa arbetspass. Så har det sett ut för amerikanska café- och restauranganställda länge. Men nu sker en förändring med både lagstiftning och facklig organisering. Text: Janne Sundling

Starbucks talesman Reggie Borges säger att fackföreningar inte passar företaget och de ”föredrar att arbeta direkt med arbetare för att göra förändringar”.

Kalifornien antog nyligen ett lagförslag som innebär fastställda minimilöner och arbetsvillkor mer än en halv miljon icke fackligt organiserade snabbmatsanställda.

Lagförslaget antogs av delstatssenaten med siffrorna 21–12. Snabbmatsindustrin och California Restaurant Association motsätter sig starkt lagförslaget.

Lagförslaget AB 257 innebär en process liknande den europeiska genom vilken anställda förhandlar fram kollektivavtal som gäller hela branscher. 

Kaliforniens lagförslag betyder att ett råd bestående av anställda och arbetsgivare, med delstatens medverkan, ska fastställa minimilöner och arbetsvillkor i hela Kaliforniens snabbmatsindustri.

Om lagförslaget slutligt blir lag, är det en stor seger för en spirande facklig rörelse i USA.

I augusti kunde anställda på tre Starbucks-caféer i Buffalo, fira att det gått ett år sedan de formellt tillkännagav planer på att bilda fackförening. En majoritet av de anställda i två av dessa butiker röstade för att ansluta sig fackligt, vilket satte igång en våg av fart som sedan spred sig till hundratals amerikanska platser. 

Men organiserande anställda har företaget svarat med stängningar av butiker. Nu har framställningarna om att organisera nya Starbucks-butiker sjunkit.

Till och med juli, hade anställda på 326 Starbucks lämnat in fackliga valframställningar. Även om butikerna endast representerar 3,6 procent av Starbucks cirka 9 000 platser, är volymen av framställningar sällsynt. Starbucks-framställningarna utgör ungefär 20 procent av alla nya framställningar. Och när anställda i dessa caféer har hållit val, har de röstat för att organisera sig fackligt till 80 procent.

Starbucks-anställda som pratar med Bloomberg hoppas att ett fackförbund ska kunna hjälpa till att höja lönerna, främja hälso- och säkerhetsförhållanden och skydda anställda från ständig underbemanning. 

Starbucks talesman Reggie Borges säger att fackföreningar inte passar företaget och de ”föredrar att arbeta direkt med arbetare för att göra förändringar”.

Men i takt med att den fackliga satsningen har ökat säger fackliga organisatörer att Starbucks alltmer har vänt sig till antifacklig taktik, som att stänga butiker och sparka arbetare. Anställda på företaget har lämnat in 283 anmälningar om otillbörlig arbetspraxis till myndigheterna under det senaste året. Med mer än 600 anklagelser om att Starbucks har brutit mot arbetslagar. Mängden klagomål är den största av alla privata arbetsgivare i USA under den perioden och 30 procent fler än den närmaste UPS, som har nästan dubbelt så många anställda som Starbucks.

– Det här är överlägset den mest vedergällande kampanjen jag har sett på över 40 år, säger Richard Bensinger, senior rådgivare för Starbucks Workers United och tidigare organisationschef för amerikanska motsvarigheten till LO – AFL-CIO. 

När Starbucks nyligen stängde 19 butiker var det med hänvisning till säkerhetsproblem – så var de i oproportionerligt hög grad fackligt anslutna. Enligt Starbucks Workers United hade 42 procent av de stängda butikerna facklig aktivitet.

– Organiseringen fortsätter och den kommer att fortsätta eftersom arbetarna vill ha och förtjänar rätten att ha en röst. Vi kämpar för rätten för alla Starbucks-arbetare att organisera sig utan rädsla och hot, säger Richard Bensinger.