En bra december ger den likviditet många restauranger behöver för att klara de magra månaderna efter nyår. Här kan man verkligen tala om att julen ska vara intill påska.
I fjol var ett eländigt år för restaurangbranschen, särskilt för dem som brukar satsa stort på julbord. Att servera den klassiska buffén var inte särskilt vanligt. I stället satsade många på jultallrikar vid sittande bord med coronaavstånd.
När Visita lät Novus fråga drygt 1 000 medborgare i november i fjol svarade bara 5 procent att de skulle äta julbord i privat regi. När frågan ställdes 2017 var siffran 22 procent. I södra Sverige skulle 10 procent äta privat julbord, dubbelt så många som riksgenomsnittet.
Arbetsgivarna drog in ännu mer på julmaten i fjol, bara 3 procent skulle äta med jobbet, jämfört med 31 procent 2017.
Även julborden med kunder eller leverantörer frös inne i fjol, bara 2 procent jämfört med 9 procent 2017.
Visitas undersökning visar också att tre av tio ”oftast” dricker alkohol till julbordet, lika många svarar ”ibland” och tre av tio avstår alkoholen. En av tio äter aldrig julbord på restaurang.
Fyra av fem anser det viktigt att maten är lagad på plats, två av tre vill ha närproducerat och fyra av tio ekologiskt.
Även i år har pandemin stökat till det för branschen. Magnus Folcke, som driver Julbordsguiden sedan 2010, har just nu fullt upp:
– Allt har kommit i gång osedvanligt sent. Ett vanligt år brukar vissa företag och sällskap börja planera julbord redan på vårkanten och kanske ta beslut redan före semestern. Under augusti brukar det den stora massan komma. Men i år har många avvaktat.
Men nu har det släppt för branschen, bedömer Magnus Folcke:
– Ja, det är full rusch. Många har redan fullbokat. Det verkar tydligt att det finns ett uppdämt behov av att komma ut och äta julbord.
När Magnus Folcke ser tillbaka på 2010-talet ser han några tydliga trender:
– Ekonomin har gått bra, fler unnar sig att gå ut och äta. Det har gjort att fler aktörer arrangerar julbord. Fler specialiserar sig enbart på julbord under december, andra kör julbord under helgerna. Det är också fler innehavare av festlokaler som skräddarsyr fester och då även julbord. Och underhållning blir vanligare, men i år har det också blivit försenat på grund av osäkerheten under försäsongen.
För många arbetsplatser där personalen nyligen återgått till kontoret eller där fortsatt flexjobb gäller är julbordet ett första naturligt tillfälle att ordna något festligt för de anställda. Skattefria och avdragsgilla kalorier är hälsobringande för krogbranschen. Så här skriver Skatteverket på sin hemsida:
”Måltider som till exempel julbord är en skattefri förmån för de anställda om det är fråga om intern representation, till exempel en personalfest. Arbetsgivare får göra avdrag för kringkostnader vid ett julbord enligt samma regler som gäller för andra typer av personalfester.”
Så nu har landets arbetsgivare en chans att visa sin uppskattning av de anställdas slit under pandemin. Travel News frågade Visitas chefekonom Thomas Jakobsson:
Hur viktigt är julbordet för branschen just i år?
– Julborden är alltid viktiga för branschen och extra viktiga i år efter 19 månader av hårda restriktioner och kraftiga omsättningsfall. Men krisen är djup och även om julborden kan få ett uppsving i år återstår mycket hårt jobb för att branschen ska återkomma till normalläge.
Ser utvecklingen ut att gå mot normalt julbordsätande?
– Pandemin och restriktionerna var en extern chock som inte påverkar beteenden och preferenser i någon större utsträckning på lång sikt. I det korta perspektivet kan det finnas ett uppdämt behov men på längre sikt kommer gästernas efterfrågan i de flesta hänseenden återgå till de före pandemin.
Vilka trender har ni sett på senare år?
– Julbord är i grunden ett traditionellt koncept, men allt fler efterfrågar vegetariska alternativ och det finns också ett ökat hållbarhetsarbete.
Vad kan politiken göra för att underlätta för branschen?
– För att återstarten och jobbtillväxten ska bli snabbare och kraftigare behövs stimulanser som halverad moms och sänkta arbetsgivaravgifter. Efter 19 månader av kris kommer det ta lång tid att komma tillbaka och det är viktigt att det görs mer för att fler återigen ska kunna bli sunda och växande företag.
Leif Holmkvist
