Vi spenderar omkring 140 miljarder kronor om året på krogar, barer, caféer, lunchrestauranger och enklare förtäringsställen som korvkiosker och food trucks.
Kroggäster har säkert sett dem vid garderoben eller i samband med notan, QR-koderna som gör det lätt att swischa pengar direkt till mottagaren. Fantastiskt effektiv teknik i en tid när man knappt minns hur det var att prassla med pengar.
Men skattmasen har koll:
– Det är rätt nytt även för oss, säger nationelle samordnaren Conny Svensson. Dricks via QR-kod eller swisch har vi sett i andra länder, bland annat i Storbritannien. Det ställer ju krav på mottagaren eftersom gåvan är skattepliktig.
Regelverket är enkelt. Så här står det på Skatteverkets hemsida:
”Dricks som en anställd erhåller direkt från gäster utgör skattepliktig ersättning för arbete och ska tas upp som inkomst av tjänst i inkomstdeklarationen. Om däremot företaget tar hand om den kontanta dricksen och arbetsgivaren efter eget bestämmande fördelar den bland personalen utgör dricksen inkomst för företaget och lön för anställda.”
Skatteverket har i flera omgångar granskat krogbranschens hantering av dricks och kom för några år sedan med vägledning då kontanter allt oftare ersattes av kortbetalning:
”Dricks som betalas med kontokort kan personalen inte förfoga över eftersom betalningen kommer in på företagets konto. Om ett företag tillåter att sådan dricks utgör personalens dricks får företaget i samband med kortbetalningen en skuld till personalen som motsvaras av dricksbeloppen.
Uppkomsten av sådan skuld och regleringen av skulden utgör affärshändelser som enligt bokföringslagen utlöser bokföringsskyldighet. I företagets bokföring ska det därför finnas underlag som visar skuldens uppkomst och hur den har reglerats med betalning till olika personer. Sådan dricks utgör inte inkomst för företaget.”
– Det är inte lagreglerat och lite minerad mark, säger Conny Svensson.
För några år sedan ville Skatteverket pröva frågan om dricks betald med kort var en intäkt i företaget och därmed skulle beläggas med arbetsgivaravgifter och använde då följande fall:
På en restaurang räknade personalen efter varje arbetsdag ut hur mycket dricks som betalats med kort. De tog sedan beloppet som kontanter ur kassan och delade lika. Företaget hade ingen bokföring av drickspengarna som skuld till personalen eftersom ledningen inte betraktade gåvor från gäster till de anställda som en affärshändelse.
Kammarrätten i Göteborg gav den 5 juni 2020 företaget rätt (dom 548-20) och Skatteverkets överklagan avvisades av Högsta förvaltningsdomstolen.
Avgörande för kammarrätten var vem som förfogade över pengarna. I det prövade fallet ansågs personalen förfoga över dricksen, men måste skatta för inkomsten.
Vi ser inte att dricks är något stort problem för våra medlemmar, säger Maikel Ilias som är kommunikationsansvarig på Hotell- och restaurangfacket.
Om företaget förfogar över dricksen och beslutar om hur den ska fördelas blir det en intäkt i företaget och en löneskuld till de anställda som medför arbetsgivaravgift och skatteavdrag.
Swischad dricks direkt till servitörer eller garderobiärer ska rimligen beskattas. Den påminner starkt om det fall som kammarrätten prövade där personalen ansågs förfoga över dricksen. Några pengar passerar heller inte företagets bokföring.
Men branschens aktörer ser inte att det är något större problem:
– Nej, vi ser inte att dricks är något stort problem för våra medlemmar, säger Maikel Ilias som är kommunikationsansvarig på Hotell- och restaurangfacket. Det har varit lite diskussioner om hur dricks ska fördelas, rakt av bland alla eller per arbetad timma. Och det är klart bättre med bra lön än att få dricks.
Inte heller Visita har sett att drickshanteringen är något problem för medlemsföretagen, uppger pressavdelningen.
Men hur mycket pengar ger vi varje år i dricks?
Det har ingen, inte ens Skatteverket, lyckats ta reda på.
Men Travel News kan göra ett hypotetiskt räkneexempel:
Vi spenderar omkring 140 miljarder kronor om året på krogar, barer, caféer, lunchrestauranger och enklare förtäringsställen som korvkiosker och food trucks.
Om vi antar att hälften av notorna är från ställen där det är brukligt att lämna dricks, i huvudsak på krogar och barer, handlar det om 70 miljarder kronor.
Om vi dessutom antar att dricksen landar mellan 7 och 10 procent av beloppet handlar det om 5 – 7 miljarder kronor om året.
Oavsett om vi landat i rätt härad är det rimligt att anta att en del av beloppet går Skatteverket förbi.
Conny Svensson är en luttrad granskare som sett det mesta:
– Vår syn på dricksfrågan är att det ändå blivit bättre med ordningen. Professionella krögare vet att den ekonomiska ordningsfrågan är viktig för att få behålla serveringstillståndet.
Leif Holmkvist
