För några år sedan försökte vi få kajplats med en 50-fots hyrd segelbåt i Saint-Tropez. Men icke, så små jollar hade inte i kändis-Mecka att göra.

Tvärs över viken i Sainte-Maxime var vi välkomna. På köpet kunde vi kika på kungafamiljens villa Mirage under inseglingen. Sedan tog vi färjan över till Saint-Tropez, glodde fåraktigt på överlikvida yachtägare, tog en hälsobringande öl och lämnade turistghettot.

Allt är Brigitte Bardots fel, det inser alla som sett dramadokumentären om 1970-talets superstjärna i SVT nyligen. Sedan hon lögat sig i Saint-Tropez var lyckan gjord för krögarna och hotellägarna.

Men nu har det gått för långt, tycker både politikerna och lokalinvånarna, som länge klagat över att bostäder, mat och krogbesök blivit alldeles för dyra.

Lokaltidningen Var-Matin har wallraffat bland lyxkrogarna och pratat med avvisade besökare. Bilden som tonar fram är inte grann:

– När du ringer och vill beställa bord ber man om ditt namn, kollar snabbt i datorn hur mycket du spenderade vid ditt förra besök, vilka drycker du beställde och hur mycket du gav i dricks, berättar en kroganställd.

Den som kan antas ha för tunn plånbok blir nekad bord eller erbjuden ”det sista bordet för kvällen, men det kostar 5 000 euro”.

I Var-Matins artikel beskriver en italiensk gäst att han blev upphunnen på parkeringsplatsen av en arg kypare som bara fått 500 euro, tio procent av notan, i dricks. Praxis på Saint-Tropez lyxkrogar är 20 procent. Till saken hör att restauranger i Frankrike sedan 15 år har rätt att lägga på en serviceavgift på notan och oftast gör det.

Men nu har borgmästaren i Saint-Tropez rutit till mot giriga krögare:

– Sådana illgärningar är chockerande, men tyvärr förekommer det, säger Sylvie Siri till tidningen Nice-Matin och lovar att ta krafttag mot oskicket att välja gäst efter plånbok.

– Vi har redan blivit utdrivna från våra hem, snart blir vi utkörda från restaurangerna också, morrar borgmästaren.