Alla som på något sätt följt flygbranschen under de senaste åren vet att elektrifieringen håller på att ta form. Medan long-haul-flyget kämpar på med hållbarhetsinitiativ genom nya flygplansmodeller, lägre vikt och samverkan kring biobränslen, är det på inrikesrutterna som elflyget verkligen kan ta position. 40 procent av flygets CO2-utsläpp kommer från kortdistansflygningar, så det är en nog så viktig nöt att knäcka. 

Heart Aerospace i Göteborg har tagit en viktig roll för att sprida elektrifieringens evangelium. År 2026 beräknas deras 19-sitsiga ES-19 vara redo för kommersiellt bruk med en räckvidd på 40 mil. Ett letter of interest har nyligen tecknats med Finnair för 20 plan som kan trafikera flygbolagets kortaste sträckor. Tidigare har även SAS, BRA och Widerøe formaliserat sitt intresse för bolaget lösningar. 

Begränsad batterikapacitet

19 passagerare. Är det bara ett första startskott till en revolution där allt flyg kommer bli batteridrivet? Tyvärr verkar det svårt – till och med teknikoptimisten Bill Gates tvivlar på att batteritekniken kan utvecklas så snabbt och kraftigt eftersom batterierna blir alldeles för tunga. 

Fredrik Kämpfe, branschchef på Transportföretagen Flyg, håller med. 

– Med dagens teknik går det inte att skala upp till större plan. Elflyget kommer inte att ta över hela branschen, även om vi redan ser hybridlösningar med batteri och vätgas. Däremot ska det bli intressant att se var batteritekniken befinner sig 2026. Och tio år senare kommer situationen sannolikt se betydligt annorlunda ut. Då kommer vi se större elflygplan, och längre räckvidd.

I Spanien arbetar Volotea och Air Nostrum tillsammans med Dante Aeronautical för att modifiera den befintliga flygplansflottan till el. I Norge är ambitionen att alla inrikesflygningar ska vara eldrivna till 2040, och Widerøe samarbetar med Rolls-Royce och Techna för att kunna genomföra den första elflygningen i Nordnorge redan 2025. 

Revolutionen går rakt uppåt

Jaha, tänker du. En handfull aktörer som jobbar på små plan med kort räckvidd. Men det slutar inte här. Det traditionella ”fixed-wing”-elflyget skrapar bara på ytan när det gäller den nya marknaden för gröna luftfärder i framtiden. 

Det småkrångliga nyckelbegreppet att hålla koll på är eVTOL – electric vertical take-off and landing. Science fiction-författarna skulle vara stolta. Efter decennier av drömmar om framtidens flygande bilar tycks det äntligen vara dags. 

De drönarliknande farkosterna utvecklas nämligen i en rasande fart över hela världen – Uber, Toyota, Airbus, Boeing, Hyundai, UPS – alla är antingen intresserade, investerade eller djupt insyltade i den nya mobiliteten. Analysföretaget IDTechEx spår att vi kommer se en ny marknad värd 30 miljarder USD växa fram under de kommande 20 åren tillsammans med segmentet eSTOL, det vill säga electric short take-off and landing (som Heart Aerospace ES-19 tillhör). Enligt bedömare kommer detta kunna förändra flyget i grunden eftersom flygplatserna kan bli mindre och ligga närmre städerna.

Två begrepp som används mer och mer, och som täcker in både eVTOL och eSTOL, är RAM (Regional Air Mobility) och UAM (Urban Air Mobility). 

Fredrik Kämpfe menar att det är inom RAM och UAM som den verkligt spännande utvecklingen ligger. 

– Regionalflyget har varit ganska bortglömt, och jag tror att vi kommer se en helt ny typ av flygekonomi växa fram. Det är lätt att stirra sig blind på de befintliga flygplatser som finns, men eSTOL-elflyg som kompletteras med eVTOL-lösningar kan flytta in i den vanliga kollektivtrafiken. Vi kommer kunna se helt nya ruttnät i framtiden. Alla städer kommer vilja ha en flygplats!

Guldgruva för regionala flygplatser

Så hur ser flygplatserna på den här möjliga utvecklingen? Henrik Älverdal är marknadschef på Jönköping Airport. Han tog nyligen fram en enkel skiss på vilken roll Jönköping skulle kunna ta som regional hubb för elflyget. Följdfrågan blir: är det verkligen rimligt?

– Absolut! Om vi utgår från en räckvidd på 400 km, så ligger samtliga flygplatser i Stockholm, Örebro, Karlstad, Oslo och söderut i Sverige inom räckhåll från Jönköping. Även Köpenhamn kommer kunna nås härifrån, vilket gör stadens geografiska läge svårslaget – mitt emellan tre huvudstäder! Jönköping blir den naturliga knutpunkten för att binda samman regioner i samtliga väderstreck.

Henrik Älverdal ser att eVTOL-segmentet kan vara ett intressant komplement. 

– Låt oss säga att de uppnår en räckvidd om 15 mil. Då skulle de exempelvis kunna fungera som en shuttle-service mellan Jönköping och närliggande flygplatser, såsom Göteborg, Linköping och Växjö. Då skulle man kunna checka in i Jönköping, flyga över till Landvetter och hoppa på ett plan vidare ut i världen.

Vad krävs enligt din mening för att den här visionen om ett hållbart inrikesflyg ska bli verklighet?

– Vi måste på bred front, på alla nivåer, höja blicken och se flyget som en naturlig del av landets infrastruktur. Det handlar inte om ”antingen eller”. Det handlar inte bara om att ersätta flyg med tåg. Vi behöver såväl flyg som tåg, buss och bil. Jag tror på ett intermodalt resande där olika trafikslag integreras. Det är då man får ut maximal nytta och effekt, avslutar Henrik Älverdal.