Annons:

Premium

Höjda hotellpriser beror på inflation och ökade kostnader

En efter-pandieffekt? Att man höjt priserna för att göra övervinster, för att ta igen något vav förlusterna under de tuffa pandemiåren? Nej, visar en granskning av den amerikanska hotellekonomin gjord av resesajten Skift. Text:; Janne Sundling

“Hotelloperatörer har upplevt stigande kostnader i allt från bränsle och värme, till löner, till matkostnader, är dyrare idag”

Giriga hotellägare som drar fördel av uppdämd semesterefterfrågan? Nej, det är en myt och långt ifrån verkligheten inom hotellbranschen i dag, konstaterar Skift.

Det genomsnittliga hotellrummet i Amerika kostade 150 USD per natt i maj, en höjning på 13 procent från 2019. Men vinsten slår inte inflationen. Priset på allt, inte bara hotell, steg under pandemin. 

Om man justerar för inflationen motsvarar dagens 150 USD per natt 125 USD i 2019 års termer. Det är i stället en minskning med 4 procent från maj 2019. 

Faktum är att hotellen, långt ifrån prismätningar, nästan inte gjort några prisökningar i reala termer.

Hotell Eggers

Hotelloperatörer har upplevt stigande kostnader i allt från bränsle och värme, till löner, till matkostnader, är dyrare idag. Inflationsdata tyder på att de flesta hotellägare höjer sina priser för att hålla jämna steg med sina stigande kostnader. 

Däremot har de två stora reseutgiftskategorierna, hotell och flygbolag, höjt priserna till eller under den totala inflationstakten. Detta innebär att i reala termer är priset på dessa resetjänster oförändrat eller lägre jämfört med 2019.

Reseföretagen står också inför utmaningen med ökade renoveringskostnader på grund av inflation. Slutligen kan inflation och valutadepreciering påverka företagens resebudgetar och utgöra motvind för reseåterhämtningen. 

Inte så munter är heller inte svenska Annordia junirapport.

Några av nyckelindikatorerna på hotellmarknaden har uppvisat en negativ trend i april 2023 jämfört med föregående år. Av de 25 storkommunerna i Sverige har 15 sett en minskning av antalet upptagna rum, medan 19 har upplevt en minskning av sina beläggningsgrader. Men mitt i dessa ogynnsamma förhållanden finns det också en positiv utveckling att notera. ADR i Sverige i stort har ökat med 6,9 procent, och 15 av 25 kommuner har visat en positiv tillväxt i sin RevPAR.

När man granskar de makroekonomiska indikatorerna finns både positiva och negativa trender. Företagens och hushållens förtroendeindikatorer har förbättrats, vilket tyder på ökad optimism och arbetslösheten har fortsatt minska. 

Den svenska kronan har dock deprecierats ytterligare mot euro, och når sitt lägsta värde enligt den tidigaste tillgängliga statistiken.