Annons:

Premium

Stor oro bland flera flygbolag efter EU-domen

Vad betyder domen från EU-domstolen om otillåtet statsstöd till flygbolagen under pandemin? Danska staten, den enda kvarvarande av de tre ursprungliga nordiska staterna i SAS, är beredda att gå in med nya stöd för att rädda SAS. Nu säger Finansministeriet i Danmark att de först ”kommer att titta närmare” domen från EU-domstolen. Text: Janne Sundling

“Vi är naturligtvis väldigt försiktiga, och det är också därför vi kommer att behöva läsa den här domen väldigt noggrant”

Under onsdagen meddelade EU-domstolen att de har avslagit EU-kommissionens godkännande av miljardbelopp i bistånd från svenska och danska staten till SAS 2020. Domstolen ställde sig på Ryanairs sida i fråga om statligt stöd till SAS. Det irländska bolaget har ett liknande ärende angående räddningsaktionen för Air France-KLM och Lufthansa.

Domen har skapat ytterligare osäkerhet om framtiden för SAS och dess påverkan på konkursskyddsprocessen i USA.

Beslutet från EG-domstolen kan överklagas. Men inget beslut har tagits om det ännu från någon av parterna.

”Finansdepartementet tar del av domen och kommer att analysera domen och dess konsekvenser närmare”, skriver danska Finansdepartementet.

”Finansdepartementet är i dialog med EU-kommissionen, svenska staten respektive SAS i syfte att bedöma situationen och samordna eventuella ytterligare steg, framför allt från EU-kommissionen.”

SAS vd Anko von der Werff

Från SAS är beskedet ungefär det samma, de ska ”titta närmare på beslutet”.

”SAS kommer nu, tillsammans med staterna, att se över innehållet i beslutet samt möjliga vägar framåt och återkommer till det ämnet när det finns relevant information att dela”, skrev SAS i ett uttalande.

EU:s konkurrenskommissionär, danska Margrethe Vestager, har gett ett liknande besked. Detta sker i uttalanden till danska TV 2.

– Vi är naturligtvis väldigt försiktiga, och det är också därför vi kommer att behöva läsa den här domen väldigt noggrant, säger Vestager till TV2 och tillägger:

– Vi kan inte godkänna ett generöst stöd. Vi kan inte godkänna stöd som lappar ett större hål än vad det faktiskt är.

Sverige och Danmark äger i nuläget 21,8 procent vardera av aktierna i SAS. Tidigare har även norska staten varit delägare.

Det var det irländska lågprisflygbolaget Ryanair som valde att gå till domstol och klaga på EU-kommissionens godkännanden. Enligt Ryanair var det otillåtet statsstöd.

Ett av uppläggen som Ryanair attackerade var kapitaltillskottet till SAS från den danska och svenska staten genom köp av SAS-aktier och obligationer. Depositionen hade ett totalt värde på 11 miljarder kronor.

Ryanairs marknadsdirektör Dara Brady

Ryanair har även drivit samma sak mot Tysklands massiva räddningsaktion för Lufthansa  under pandemin och stödde Ryanair Holdings påståenden om att stödet orättvist snedställde konkurrensen.

Villkoren för en rekapitalisering på 6 miljarder euro som godkänts av EU-kommissionen var alltför gynnsamma för Lufthansa, och kraven på att Europas största nätoperatör skulle förlora start- och landningsrättigheter i Frankfurt och München var strukturerade på ett sätt som inte gav en realistisk chans för konkurrens, slog domstolen fast.

Beslutet kastar en skugga även över Lufthansas återhämtning, vilket potentiellt tvingar kommissionen att göra justeringar av flygbolagets räddningspaket. Men här handlar det om begränsade åtgärder, eftersom Lufthansa redan har betalat tillbaka stödet. Men om kommissionen fastställer att företaget gynnats på orättvist sätt kan det utdöma ekonomiska sanktioner eller be det avyttra fler slots i Tyskland – där Ryanair hävdar att Lufthansa har ett ”kvasimonopol”.

EU–kommissionen sa att den kommer att ”noggrant studera domen och reflektera över möjliga nästa steg.” Domen kan överklagas.

”Dagens domar bekräftar att kommissionen måste agera som en väktare av lika villkor inom flygtransporter och inte kan underteckna diskriminerande statligt stöd under politiska påtryckningar från nationella regeringar”, kommenterade Ryanair.

Lufthansas vd Carsten Spohr har påpekat att tyska skattebetalare gick med vinst när regeringen sålde sin andel på 20 procent som följde med räddningsaktionen.

Lufthansa är i expansionsläge när det europeiska resandet återhämtar sig från pandemin, som abrupt stoppade resandet och kastade flygbolag över hela världen i kris. Förutom att köpa nya flygplan och etablera nya rutter, är flygbolaget i ett sent skede förhandlingar om att förvärva en andel i det italienska statsägda flygbolaget ITA Airways, ett drag som kommer att utöka sitt affärsimperium längre söderut och skapa ett nytt stort nav i Rom .

Samtidigt drar lågprisflygbolagen sig tillbaka från Lufthansas hemmamarknader. Förra året övergav Ryanair Frankfurt helt och hållet och sa att de skyhöga landnings- och terminalavgifterna på Tysklands största flygplats – som drivs av Fraport AG, ett företag som delvis ägs av Lufthansa – gjorde trafik där omöjlig.

Totalt fick Lufthansa cirka 9 miljarder euro i statligt stöd under pandemin, huvuddelen av det från Tyskland, som fick en andel på 20 procent, men även bidrag från Schweiz, Österrike och Belgien.

Onsdagens fall gäller den tyska regeringens plan att betala 300 miljoner euro för den 20 procentiga andelen i Lufthansa och göra två så kallade tysta andelar på 4,7 miljarder euro och 1 miljard euro i företagets kapital. Domstolen kritiserade EU-kommissionen för att inte inkludera en upptrappningsmekanism för att göra delar av finansieringen allt dyrare för Lufthansa.

Kommissionen godkände Lufthansas åtgärder i juni 2020 och sa att regeringens plan var i linje med blockets regler för statligt stöd och skulle förhindra flygbolagets kollaps.