Välkommen till Travel News podcast. Berätta om dig själv och Novare?

– Jag är senior partner på Novare Executive Search. Jag arbetar med chefsrekrytering. Novare är en grupp bolag som arbetar med humankapital, både rekrytering och andra tjänster som tillhör HR-chefens agenda. 

Jag upplever Novare som högt upp i värdekedjan, men ändå har ni hjälpt till när SAS kabinpersonal har fått en vårdutbildning.  

– Vi har ägnat mycket tid åt detta de senaste veckorna. Det är vi tillsammans med Wallenbergstiftelserna och Sophiahemmet som omskolar kabinpersonal på SAS till sjukvårdsstöd och biträden. De ska lära sig praktiska saker så att sjukvårdspersonalen kan hjälpa de som är sjuka. Det började med en idé inifrån Wallenbergstiftelserna som våran koncernchef Fredrik Hillelson sedan har masserat på olika sätt för att skala upp. Vi har ett tidigare samarbete med Sophiahemmet som har hjälpt oss att utbilda nyanlända läkare och sjuksköterskor för att de ska klara av att ta de tester som krävs för att arbeta på den svenska marknaden. Med hjälp av vårt nätverk, etablerade kontakter, viljan och vetskapen kan vi snabbt agera. Och inte minst tack vare pengar från Wallenbergstiftelserna kommer vi nästa vecka att sjösätta en första utbildningsinsats av trettio personer. Det är inte en pilotutbildning utan kabinpersonal som ska omskolas. Vi har stora förhoppningar om att skala upp detta. Vi ser ett stort intresse både från aktörer som har personal som är friställd och som är lämplig för detta och från sjukvården, både privata och offentliga aktörer som vill ha stöd. Vi kallar detta beredskapslyftet. Det finns en hemsida där man kan läsa mer om detta både som kandidat och om man är intresserad av kompetens. 

Du sa trettio personer. Vad kan detta betyda fullt utbyggt. 

– Det vi jobbar med nu och hoppas på är åtminstone 300 personer i nästa fas. Och sedan ska detta ske kontinuerligt. Det kan bli många människor. 

Nu ser vi tusentals och åter tusentals som varslas. Hur ska man tänka om man befinner sig i reseindustrin och blir varslad?

– Det är en urtuff situation. Det är svårt att hitta nya möjligheter i den bransch man befinner sig i. Det är flera steg. Först ska man se över sina egna rättigheter och vilken form av skydd man har via fackanslutningar eller på annat sätt. Man ska ha en nära dialog med sin arbetsgivare för att förstå vad de gör och hur de har tänkt att det ska gå till. Sen finns det en mängd saker man behöver göra. Se över din ekonomiska situation. Var proaktiv. Se vilka möjligheter till respit och stöd det finns. Både från omgivning och hyresvärdar eller vad det nu kan vara. Du ska inte bara låta saker rinna dig ur händerna. Det som ofta drabbad dig när du blir chockad är att du blir handlingsförlamad. Det ska man inte bli, utan försök att utnyttja ditt nätverk, även om man inte ska träffa folk så försök att göra det på någon annan väg. Prata med människor i telefon och mejla. 

Om vi jämför med finanskrisen, vad hände då med människor som blev varslade, fick de tillbaka sina jobb eller gick de ut i arbetslöshet? Vad kan vi dra för lärdom av det nu?

– Det var en annan situation då. Då var det de realekonomiska förutsättningarna som ändrades väldigt snabbt. Både företag och regeringen kunde skapa en plan för hur man skulle arbeta snabbt framåt. Det var väldigt tuffa år. Men många kunde på sikt komma tillbaka och jobba i liknande roller som de haft tidigare eller så fick man omskola sig. Det gällde att vara kreativ i hur man kunde använda sin kompetens på ett nytt sätt. Jag kom själv precis till Novare från SEB i det skedet precis innan det smällde. Jag har många dialoger med före detta kollegor kring detta. De företag som drabbades tidigt, alltså bankerna, tog ett stort ansvar för att ta hand om sin personal på ett ansvarsfullt sätt. Men det var tuffa tider även då. Men detta är en mycket mer dramatisk situation. Det är osäkert. Vi vet ännu så lite om konsekvenserna och vad som kommer att ske långsiktigt.

Vad tror du kommer att hända? 

– Vad tror jag? Om jag får ha ett hyfsat närtidsperspektiv så ser vi att det skapas mycket kreativitet i den här situationen. Många försöker tänka till på vad det går att göra. Du nämnde att Novare befinner sig högt upp i näringskedjan. Vi gör inte bara det. Vi arbetar med chefsrekrytering, men vi arbetar med personer i hela spannet. Allt från giggare, unga människor som arbetar frilans till interimsroller och vi arbetar med utbildning på alla nivåer. Vi ser en stor kreativitet inom vår egen organisation, hur man försöker hjälpa till och hitta nya infallsvinklar. Även de företag som överlever står inför nya problem. Vi försöker hjälpa dem att hitta rätt expertis som är aktuell nu. Förhoppningsvis kan vi slussa människor som tappar sin anställning till andra roller. Det kan vara inom HR eller inom vården. Det finns också ett stort behov av hjälp att söka stöd från Almi eller en statlig aktör. Vad är mina möjligheter? Hur förstår jag vad som är relevant för mig? Vi har försökt bryta ner regeringens senaste förslag på åtgärder i praktiska analyser. Vad ska jag göra? Och hur ska jag jobba vidare. Ser detta överallt, alla pensionerade läkare och sjukvårdspersonal som tar kontakt med vården. Alla vårdstuderande som tar kontakt med vården, det finns stor kraft där ute. Jag vill uppmana alla att tänka kreativt och försök att hitta lösningar. Det ger kraft. 

Om vi inte säger vården, i vilka andra sektorer finns det rekryteringsbehov?

– Vården är tydlig. Matbutiker har ropat efter hjälp. Jag såg att ICA gick ut till lokala matproducenter och hjälper dem att komma in på hyllorna. IT–support har stora behov. Alla typer av E-handel. Jag vet att apoteksbolagen söker folk för att packa varor. Det finns områden. Var ute på nätet och titta. 

Vad är din prognos när det gäller konjunkturens utveckling. Vi säger att restriktionerna lättar lite fram till sommaren. Hur lång tid är det innan Sverige är uppe och springer i normal hastighet?

– Det är tiotusenkronorsfrågan. Jag vågar inte sia om det. Alla företag gör ju nu scenarioanalyser. Vad tror vi? Man kan inte se hur långt som helst. Vi tror att i augusti september har corona-effekten ebbat ut. Vad vi står då vet jag inte, men jag hoppas att Sverige är upp och springer igen då. Det är det vi jobbar efter och det är så vi arbetar med vår egen organisation. Men det är omöjligt att veta. Men med den energi vi ser och den kraftsamling och påhittighet som finns det ambitioner och mycket vilja. Men det kommer att bli tuffa efterspel. Det hänger på hur stora effekter de politiska initiativen får, mindre avgifter och möjligheten att skjuta viss skatt framför sig. Vi vill ju inte att företag bygger på sig skuldberg. Det kan ju också göra att de inte klarar sig. Det är positivt att man minskar kostnadsbasen för företag. Förhoppningsvis klarar de att övervintra och sen ta nya tag. Men det är svårt att veta.

Jag tänkte att vi skulle vara lite mer konkreta. När man söker ett jobb är det ofta viss konkurrens. När man söker ett jobb, vad är viktigast? CV, nyklippt hår, att man kommer i tid, referenser. Ge gärna råd. Hur ska man tänka?

– Det har hänt att jag har gett råd. De yttre faktorerna, nyklippt hår, kom i tid, hel och ren. De har inte en avgörande betydelse. I ett första möte kan de skapa en puckel eller en misstänksamhet om man är väldigt avvikande. Men jag tycker att det finns stor tolerans för hur folk ser ut. Det är mindre viktigt än man kan tro. 

Alltså jag sitter här i jeansskjorta och skinnboots. Jag har inte slips, struken skjorta och kavaj på mig. Vad får du för signaler av mig?

– Det beror på vilken miljö du vill befinna dig i. Slips har ju ingen i dag. Det är väldigt ovanligt. Man klär sig ofta i det sammanhang man befinner sig i. Jag skulle inte tycka det var ett dugg konstigt om du kom till mig för en intervju klädd som du är. Men det är klart att ska du träffa koncernledningen i ett stort noterat bolag så för en roll som finanschef…

Då skulle de inte gilla mig?

– Det kanske de skulle. De skulle kanske till och med tycka det var lite roligt. Det man alltid måste ha är täckning för det man vill göra. Det handlar om att få fram vilken kompetens man har och vilken erfarenhet man har. Där kan man dra en del slutsatser. Du nämnde referenser. Det är jätteviktigt för oss. Hur funkar man i en specifik situation? Är det relevant för nästa jobb? Det behöver inte vara samma jobb, men finns det omständigheter som är relevanta att dra några slutsatser från? Hur agerade man i en kris? Hur agerade man när man måste säga upp personal? Eller om man haft mycket personal, hur funkar man i sin ledarroll? Referenser är viktigt. Erfarenheter är viktigt. 

Om vi tänker oss att du arbetat på SAS eller Scandic eller Nordic Choice i tio tolv år. Du har sökt trygghet och nu har du kastats ut ur systemet. Är det ett värde?

– Vad menar du?

Jag menar att jag har arbetat som flygvärdinna på SAS  i tolv år och kunnat betala min hyra och jag har trivts. Jag har inte tänkt så mycket på att utvecklas eller byta jobb. Men jag vet att jag har gjort ett jättebra jobb. Vilket värde har det idag? Man känns inte så het eftersom man har varit sin arbetsgivare trogen.    

– Det är väldigt mycket prat nu om att man ska byta ofta. Det finns ett värde i att den möjligheten finns för människor, att rösta med fötterna. Blir man dåligt behandlad kan man gå till en annan arbetsgivare. En stark arbetsmarknad erbjuder det. Att bygga på sina erfarenheter, framför allt när vi letar efter en ledare vill vi se någon som arbetar sig igenom effekterna av sina beslut. Och orkar leva med dem ett tag. Där vill man gärna se att någon stannar bortom tre fyra år. Att man visar att man står vid det man har fixat. Jag värdesätter erfarenhet och lojalitet. Sen beror det på skälen till att man har stannat. Och hur man har utvecklats under tiden. Det som Novare arbetar med nu och alltid har gjort är att se erfarenheter i en mer generell kontext för att kunna flytta människor mellan branscher och utmana våra kunder och se vad man behöver ha med för att kunna ta en tjänst. Det är viktigt när man arbetar med mångfald som vi har arbetat mycket med. Att våga utmana kunder att hitta relevant kompetens på annat håll. Det gör vi nu med SAS kabinpersonal.  Vi ser att de har bra sjukvårdsutbildning i grunden. De är vana vid kriser och att hantera stressade människor som inte allt beter sig helt optimalt. Det är en jätteresurs i vården i dag om de kan hjälpa till med lite extra kompetens på sjukhus, äldreboende och andra typer av vårdinrättningar där man verkligen går på knäna och kommer att gå ännu mer på knäna. Men vi måste alla hjälpa till att se alla människors erfarenheter med lite nya ögon för att de ska kunna hjälpa till.

Vilka andra egenskaper är viktiga för att kunna göra sig anställningsbar?

– Det finns några grejer. Dels att man är bottnad i sig själv. Att man förstår var man har sina styrkor och svagheter. Det låter som en klyscha, men det är viktigt att ha koll på sig själv. Vi tycker att det är viktigt att få en känsla av att man har självinsikt.   

Förlåt, men hur får man självinsikt?

– Det handlar väl om att våga utvecklas och ifrågasätta sig själv. Det framkommer ofta i ett samtal med människor om man har någon form av självdistans. Det handlar inte om att baissa sig själv utan om att inte har en så färdig bild av sig själv och andra. Och att orka se saker på ett nytt sätt. Det handlar också om att göra hemläxan. Om man söker ett jobb eller är föremål för en rekryteringsprocess då ska man vara lite påläst. Inte bara för att visa att man är intresserad, utan för att ha koll på hur kan mina erfarenheter vara relevanta här. Vad kan jag tänka mig att andra som söker det här jobbet har för bakgrund? Finns det något där som jag behöver adressera att jag inte kan. Stake out the competition. Det är mer för egen del. Du ska komma väl förberedd. Då blir du mer relevant i dina svar och funderingar om du har koll på landskapet. 

Att vara med i en rekryteringsprocess är som att vara med i en tävling. De gånger man inte vinner blir man alltid besviken. Hur ska man tänka då?

– Det är verkligen så. Det tar mycket på kandidater, att gå in i en process, det vet vi. Man absorberas i en process, det går i huvudet hela tiden och det är ju en tävling. Man vill ju ha det där jobbet. Och får man inte det så blir man besviken och ledsen. I värsta fall tycker man att det är orättvist. Det är viktigt att man har dialog med den som sköter rekryteringen, vare sig det är en rekryteringsfirma eller man går direkt på företaget så att man får feedback. Vi försöker ge feedback så fort som möjligt så att folk inte hänger kvar i processer bara för att. Vi försöker vara öppna med att detta är dina fördelar. Det är det vi ser att vår kund kommer att reagera på. Vi får se. Vi vill ha så öppen dialog som möjligt. Vi tycker att våra kandidater och våra kunder är lika viktiga. Förhoppningsvis blir våra kandidater kanske kunder någon gång i framtiden. De handlar om att behandla varandra med respekt. Hur ska man som kandidat hantera besvikelsen? Prata om det förstås. 

Vad ska man mer tänka på? 

– Om vi ska sammanfatta. Ha koll på dina rättigheter, försäkringar och din ekonomiska situation. Din nulägesanalys. Vad innebär detta varsel eller permitteringen för dig? Han en nära dialog med din arbetsgivare. Underhåll ditt nätverk. Samtal skapar nya kreativa tankar. Det är viktigt att hålla igång. Försök själv att spåna idéer kring hur din kompetens kan vara användbar någon annanstans. Försök att hitta vilka öar finns det just nu där man behöver kompetens. Vi har nämnt några i den här intervjun. Ta kontakter både med rekryteringsfirmor, ditt nätverk och Linkedin. Kolla igenom gamla kontakter. Alla diskussioner är tillåtna just nu. Och det finns en stor vilja att hjälpa till. 

Om vi tänker att man ska byta bana fullständigt. De som ska hoppa långt, hur ska de tänka?

– Det är viktigt att göra analysen vad som behövs. Man kan ta hjälp av oss eller andra dit man vill hoppa för att förstå landskapet. Behöver jag brygga med något. Behöver jag en utbildning eller något annat för att ta mig dit. Sen handlar det om att försöka skapa kontaktytor åt det hållet med rekryterare, företag och individer som kan hjälpa en och tipsa om positioner eller hur den branschen utvecklas. Allt handlar om att skaffa sig information.