Kina planerar nya supersnabbtåg. På bilden syns Shanghai Maglev-tåget som förbinder Shanghai Pudong International Airport med staden. Foto: Wikicommons
Motivera ditt svar?
SRF:s vd Didrik von Seth:
Snabbtåg är en del av lösningen men det finns många andra. Regionalt elflyg kommer att komma före vi har snabbtåg. Reduktionsplikten när den införs kommer att minska utsläppen från övrigt flyg.
Jenny Elisabeth Kaiser, Chief Marketing Communication Officer, Visit Sweden:
Finns inte ”en” lösning utan det är många stora som små som sammantaget tar oss framåt mot våra gemensamma mål satta i Agenda 2030.
Reseexperten Mats Nyblom:
Det är nog inte den enda lösningen, men det kan vara en dellösning. Jag tänker då inte på att resan till Göteborg ska gå på två timmar i stället för tre. Jag tänker mer visionärt. Fehmarn Bält-förbindelsen planeras byggas mellan Danmark och Tyskland och kommer innebära en restid Köpenhamn – Hamburg på kanske 2,5 timmar. Plötsligt är Hamburg bara 5,5 timmar bort från Mälardalen och Göteborg. Med snabba nattåg som rullar i 230 km/h, eller ännu snabbare, är du en bra bit nere på kontinenten på en normal natt. För en veckas semester på kontinenten kan det vara ett alternativ till flyg. Men det händer ju inte hitom 2030 och det kräver ett attraktivt pris, som kan vara svårt att realisera, och en fungerande marknadsorganisation för denna typ av resor. Kanske de etablerade flygsajterna?
Läs gärna vad jag har skrivit om snabba nattåg här.
Flyganalytikern Jan Ohlsson:
Mycket liten samhällsnytta, i synnerhet som hemmakontor och utflyttning från storstäder minskar underlaget för affärsresor. Kommer susa förbi där folk bor. Stort miljöavtryck i byggandet och alldeles för dyrt för de små restidsvinster det ger fåtalet, som väl kan flyga grönare på dessa sträckor.
Johan Söör, vd First Camp:
Åtminstone med dagens teknik innebär själva byggnationen av spåren så stora negativa klimateffekter att det tar många år att jobba ikapp det genom själva tågtrafiken.
Trafikverkets analyser visar tydligt att just höghastighetsbanan vore en samhällsekonomiskt dålig investering. Och då är inte ens alla kostnader medräknade i de summor som nämns, bland annat inkluderas inga kostnader för underhållsdepåer och för den nya kapacitet som skulle behövas på centralstationerna i Stockholm/Göteborg/Malmö. Som f d VD för en tågoperatör (MTRX) gillar jag ju tågtrafik, men det finns andra järnvägsinvesteringar i Sverige som betalar sig bättre.
Fredrik Henriksson, kommunikations- och hållbarhetschef på Ving (Nordic Leisure Group):
Tågsatsningar behövs, liksom satsningar på övrig infrastruktur, men en höghastighetsbana ser ut att kunna börja byggas först om närmare 10 år och vara färdig flera år senare. Jag tror satsningen är bra men kostsam. Däremot ställs den felaktigt mot exempelvis flyget som lösningen på klimatutmaningen. 2030 kommer flyget domineras av biobränslen, el-flyg, vätgas, hybrider etc., som gör att klimatargumentet inte är avgörande. Det är utsläppen från alla industrier, inklusive flyget som är utmaningen, inte själva resan. Därför behöver satsningar fortsätta ske inom alla transportmedel, och Sverige har alla förutsättningar att exempelvis ta ledarskap i produktion av mer hållbara bränslen, ny teknik mm som fortsätter få ned ustläppen från flyget i den snabba takt som sker. Jag tror att ett effektivt tågnätverk kommer att kombineras med ett effektivt och hållbart flyg och el-bil för de som föredrar det som transportmedel.
Norwegians kommunikationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson:
Flera transportslag behövs och det innebär även flyget som ofta är enda effektiva alternativet för längre sträckor. Det är inte alla som har tid att åka tåg i flera dagar för att nå sin slutdestination.
Vad är den största utmaning med ett vaccinpass?
SRF:s vd Didrik von Seth:
Att inte varje enskild medlemsstat väntar på en lösning för hela EU utan i mellantiden utvecklar en egen lösning som Danmark aviserat och svenska regeringen meddelat att man avser lansera senast 1 juni i år.
Jenny Elisabeth Kaiser, Chief Marketing Communication Officer, Visit Sweden:
Att snabbt komma överens om gemensam praxis/standardisering likväl hur man digitalt systematiskt ska jobba gränsöverskridande utan att den personliga integriteten riskeras. Men framförallt är det en möjlighet till att få igång rörelse och spendering igen så att ”maskineriet” kommer igång. Något som är nödvändigt för att vi inte ekonomin ska kollapsa totalt.
Reseexperten Mats Nyblom:
De demokratiska, integritetsmässiga. Vilka fler personliga egenskaper ska in i ett pass? Vårt straffregister? Att vi har betalt skatt? Men visst liknande krav har ställt tidigare som krav för inresa.
Flyganalytikern Jan Ohlsson:
Att få förfalskningsfri enhetlighet. Men inte märkligare än gamla gula boken. Det blir nödvändigt som någon form av digitalt bevis inom ett år.
Johan Söör, vd på First Camp:
Ett vaccinpass skapar en barriär för människors resande och det är mycket som ska på plats med bland harmonisering av standarder mellan länder och teknik. Å andra sidan kan ett vaccinpass kanske vara det som behövs för att regeringar ska våga öppna gränserna på riktigt till sommaren.
Fredrik Henriksson, kommunikations- och hållbarhetschef på Ving (Nordic Leisure Group):
Även om många länder redan påbörjat arbetet med att ta fram ett eget vaccin-/eller covid-pass eller pratar om att göra det, är det precis som i början av pandemin viktigt att nu snabbt prioritera att få till en gemensam lösning som fungerar globalt och inom EU. Utmaningen är nog främst själva lösningens utformning, men det tror jag man får på plats inom kort, och att resenärer därmed snart kan få in genomgången vaccinering, negativt test och kanske även nyss genomgången covid-19 i ett digitalt pass.
Norwegians kommunikationschef Charlotte Holmbergh Jacobsson:
Att det blir orättvist för de som inte kan/vill vaccinera sig men som ändå vill resa. Sedan kommer det nog att ta tid att få fram en effektiv administration för att utfärda vaccinpassen.
