Alla fjärresor med tåg, buss, färja eller flyg skulle kunna kompletteras i bägge ändar med annan trafik så att resenären kom ända fram på ett smidigt sätt, var tanken. Fast med ett undantag – flyget.
Ett nationellt biljettsystem var en av punkterna redan i det Januariavtal som ingicks mellan S-MP-regeringen och Centerpartiet och Liberalerna i januari 2019: ”Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige införs. Införs från 1 januari 2022”, hette det.
Grundtanken är att det ska finnas ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik. Och en utredning tillsattes för att hitta formerna för det. Utredningen presenterades 2020 och skulle gälla ”all kollektivtrafik i hela Sverige”.
Men att få olika regionala biljettsystem att synka med varandra har visat sig vara ett större problem än man trott. Den 1 juli 2022 gäller fortfarande olika biljettsystem.
I budgeten för 2022 avsatte 111 miljoner kronor under 2022 till införandet av ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige, och 114 miljoner under 2023 och 6,3 miljoner under 2024.
Alla fjärresor med tåg, buss, färja eller flyg skulle kunna kompletteras i bägge ändar med annan trafik så att resenären kom ända fram på ett smidigt sätt, var tanken. Fast med ett undantag – flyget.
”På frågan om vilka trafikslag som inryms i begreppet trafik menar många att flyget också ingår. Flyget är en form av masstransport, som dessutom i vissa fall är offentligt subventionerad. Men sett utifrån lagen (2010:1065) om kollektivtrafik inkluderas inte flyget. Utredningen utgår från befintlig lagstiftning för kollektivtrafik och inkluderar därför trafik som sker med delade fordon på väg, räls och viss typ av sjöfart, men inte luftfart”.
Vad det resulterar i i slutänden återstår att se. Och ett flygundantag fanns redan från början.
