För en dryg vecka skrev jag min första analys med denna rubrik. Den fick många arga kommentarer och anonyma röster skrev att jag ägnade mig åt “onödiga killgissningar”. Det hade varit bättre att rubricera min text krönika, men jag tycker inte att krönika ska ägna sig åt ekonomiska analyser. En analys måste våga gå ut på tunn is. Att bara upprepa vad alla andra säger som “analytikerna” i public service gör varje kväll i Rapport känns meningslöst.
Min teorier i den första texten utgick från vad Christian Clemens sa i denna intervju i Travel News och sen försökte jag vrida det ett varv till i min analys.
Exakt hur priser på flygresor utvecklas och vad som händer med olika destinationer återstår att se. Men jag tror fortfarande att många kommer att slås ut och att det kommer att bli rejält dyrare att resa, speciellt när alla andra planerar att resa.
Jag noterar när jag gör olika intervjuer i corona-tider med makthavare och direktörer i reseindustrin att alla tror att just deras nisch kommer att bli den som drabbas minst och återkommer till sin gamla storhet först efter corona. Jag brukar tänka att ingen kan förhålla sig objektivt till sin egen undergång. Det gäller även Travel News som jag är övertygad kommer att komma ut starkare och bättre på andra sidan corona.
Nu till del två i min analys av hur reseindustrin kommer att förändras.
Helt klart är i alla fall att corona föder både nya vanor och förändrar gamla beteenden. Att resandet kommer att öka på samma sätt som har skett sedan andra världskriget har varit en stor sanning som jag tror måste ifrågasättas. Det kommer att ta mycket lång tid innan resandet kommer tillbaka till förra årets nivåer.
Affärsresenärer kommer att få direktiv uppifrån att stanna hemma. Fritidsresenärer kommer att vara ovilliga att resa långt och när de gör det kommer säkerhet och trygghet att bli en mycket viktigare faktor än vilja att upptäcka något nytt.
Äldre, pigga pensionärer, har tidigare utgjort en mycket stor del av resandet. Kommer deras vilja att resa verkligen att komma tillbaka? Jag tror inte. De har drivit volym utanför högsäsong och inneburit att många företag i reseindustrin har fått en bredare intäktsbas.
Nu stundar tuffare i tider.
I Besöksliv skriver hotellexperten Anders Johansson i ett intressant blogginlägg att man måste hitta på en ny affärsmodell i besöksnäringen. Grunden är att minimera alla fasta kostnader och skapa en större buffert för dåliga tider. Företagen måste bli bättre på att automatisera och digitalisera, speciellt inom krogbranschen finns mycket att göra. Många företag sitter fast i gamla IT-system som är tröga och ger dålig överblick.
Detta är processer som större företag kan börja arbeta mer med efter krisen, men jag har svårt att se att mindre företag i besöksnäringen kommer att klara av detta.
Entreprenörer söker sig till reseindustrin av många anledningar, men jag är övertygad om att den viktigaste är det sociala. Man gillar människor. Att se och höra dem kommer först, att maximera intäkter och hålla nere utgifter kommer tvåa. De bakomliggande IT-system är högst trea på dagordningen. Är de två senare målet finns det många branscher som är bättre att söka sig till.
Självfallet kan alla i reseindustrin bli mer effektiva i sina processer, men jag tror det är viktigt att inte tvätta bort branschen själ. En av de svåraste sakerna är att lära sig är att le och sprida värme. Det är och kommer alltid att förbli reseindustrins viktigaste tillgång. Corona kommer att ändra mycket, men inte detta.
8 kommentarer