Klagomålen mot hur bokningssajterna redovisar priser blir allt fler inom EU. Därför inledde EU-kommissionen och konsumentskyddsmyndigheter i 28 länder i oktober 2016 en samordnad genomgång av 352 webbplatser för prisjämförelser och resebokningar i hela EU.
Resultatet avslöjade att priserna inte var tillförlitliga på 235 av webbplatserna, det vill säga två tredjedelar. Ofta tillkom exempelvis olika typer av prispåslag i ett sent skede av bokningsprocessen.
Detta bryter mot EU:s konsumentlagstiftning, som föreskriver att priserna ska vara tydligt redovisade och att utbudet ska presenteras klart och tydligt redan i början av bokningsprocessen, uppger Konsument Europa. Dessutom saknade många sajter i undersökningen information om e-postadress, organisationsnummer och momsregistreringsnummer, något som enligt lag också måste stå på sidan.
Myndigheterna har uppmanat de berörda webbplatserna att anpassa sitt arbetssätt till EU:s konsumentlagstiftning. Processen kan se olika ut i de medverkande länderna, men i Sverige får företaget först en chans att rätta sig frivilligt.
Om det inte sker kan Konsumentverket överväga att gå vidare med rättsliga åtgärder, som till exempel att stämma ett företag. Svenska konsumentverket har deltagit i granskningen och tittat närmare på tio sajter.
– Jag såg framför allt att det är oklart hur rankningen av sökresultat på resesajterna tas fram. Om rankningen sker utifrån ”populäraste” eller ”bästa” vill man ju som konsument veta att det verkligen är en riktig bedömning av kvaliteten. Nu är det på många ställen väldigt oklart hur bedömningen går till, säger Sanna Jonasson, jurist på Konsumentverket.
Ur undersökningen
• I 32,1 % av fallen var priset på jämförelsesidan inte detsamma som priset på den slutliga bokningssidan.
• På 30,1 % av webbplatserna framgick det inte tydligt vilket det totala priset var (inklusive skatter) eller hur det beräknades.
• På 20,7 % av webbplatserna visades lockpriser som inte fanns tillgängliga när man väl kom till den faktiska bokningssidan.
• 25,9 % av webbplatserna gav intrycket att utbudet av vissa saker var knappt (formuleringar som ”endast två kvar”), utan att det angavs att siffran endast gällde just den webbplatsen.