Förra veckan var jag i Järvsö och det var på många sätt fantastiskt. Men en sak skaver. Det finns ingen taxi i Järvsö. Vill man åka någonstans så måste man hitta en svarttaxi och ge den som kör minst 200 kronor. 

Detta gör man på sociala medier, i första hand Facebook. Detta kan tyckas oskyldigt, men det är mycket allvarligt. Vem som helst kan köra svarttaxi och det sker i fordon som knappt sitter ihop. 

Än värre är förstås att information om detta ges av de som driver turistanläggningar i Järvsö. Underförstått så marknadsför man skattesmitare och fuskare. Att det går till så här är ingen nyhet. 

Taxiförbundet har i rapport efter rapport berättat om problemet, men inget händer. Polisen har som vi vet mycket att göra med skjutningar och annat, så personer som kör svarttaxi kan göra detta utan att åka fast. Och om de åker fast så blir det ringa böter och sen kan de fortsätta att köra svarttaxi. Men om näringen på orten bestämmer sig för att inte informera och stödja svarttaxi så skulle lagliga aktörer kunna se en möjlighet att köra taxi. Jag är övertygad om att det finns människor i Järvsö som skulle kunna ägna sig åt detta om de slapp osund konkurrens av fuskare.

I veckan kom Taxiförbundet med en årsrapport som visar att antalet taxibilar minskar i många län. Pandemin har lett till minskad omsättning med 40 procent. Vi snackar om en bransch som före corona sysselsatte 40 000 personer och omsatte 14 miljarder. Blekinge, Värmland, Västernorrland och Jämtland är enligt rapporten de län som fått se sin taxiflotta minska mest under pandemiåret. 

Det är lätt att glömma bort taxinäringen när vi skriver om turism. Men taxi är en central del av reseindustrin och direkt avgörande när man kommer som ny till plats. Taxichauffören är ofta den första människan man möter och det är ingen slump att reportrar på fältet älskar att intervjua taxichaufförer när de kommer till en krigshärd. 

Eller så är taxichauffören den sista personen man möter efter ett kul restaurangbesök. 

Och hen sätter tonen för hela kvällen. 

I går åt vi middag i Lund och skulle sedan ta oss tillbaka till Svalöv där vi just nu bor. Det gick inga tåg till Teckomatorp så det blev en resa till Eslöv och målet där var att hitta en taxi. När vi kom fram stod det en bil vid stationen och väntade. Vi frågade om priset och fick svaret 500 kronor. När vi kört en kvart och var ute på en svart landsväg sa chauffören att det kostade 595 kronor eller så kunde vi köra på taxametern. 

Efter ett mindre utbrott stannade mätaren på 501 kronor. 

Jag förstår att det är tufft att köra taxi i Skånes inland, men om man har som strategi att lura sina kunder kommer det inte att gå bättre. 

Taxi är ett sorgligt kapitel i reseindustrin och har varit så sedan avregleringen 1990. Om Sverige vill ha en reseindustri värd namnet måste vi ta tag i detta i hela landet och skapa ett system som är tydligt för kunderna och gör att åkarna kan överleva utan att tulla på reglerna. 

Taxi är ett viktigt instegsjobb i Sverige och en slags temperaturmätare om vi ska kunna lösa de stora problem som vårt samhälle står inför. 

Om jag kom till Sverige, köpte en dyr taxiutbildning och en ännu dyrare bil och sen blev utkonkurrerad av ett gäng skurkar som kör svarttaxi skulle jag känna mig lurad. Jag skulle prata illa om det svenska systemet från morgon till kväll. 

Så därför är taxi viktigare än ni tror.