I direktiven till utredningen om en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring ingår att undersöka vilken typ av data och statistik som behövs för att öka kunskaperna om besöksnäringen samt föreslå hur befintliga data och befintlig statistik kan kompletteras och utvecklas ur ett nationellt, regionalt och kommunalt perspektiv.
Rapportering och statistik kring besöksnäringen är idag bristfällig. Branschen omsätter 300 miljarder kronor per år och att exportvärdet är en bra bit över 100 miljarder kronor. Kan vi verkligen lita på dessa siffror? Branschen gör ingen egen datainsamling och egna beräkningar utan förlitar sig på att myndigheterna rapporterar rätt siffror. Branschen förlitar sig dessutom på att myndigheterna får rätt siffror från de företag som verkar i branschen.
Det finns dessvärre många felkällor i insamling, beräkningar, vilka mått som används och de geografiska rapporteringsområdena.
Det börjar med bristande datakvalitet, det vill säga insamling av data och verifiering att rätt data har samlats in. Den näst största gruppen av utländska gästnätter i Stockholm kom under sommaren 2017 från ”ospecificerat land”. 250 000 övernattningar, en ökning med 21 procent och 12,5 procent av utländska gästnätter. Här är det hotellen som inte rapporterar in rätt uppgifter. Hotellen har i grunden bra system för att samla in data om gästerna, men vissa hotell tycker uppenbarligen inte att det är så viktigt. Hur bra är insamlad data från restauranger och andra aktörer inom besöksnäringen?
Nästa fel är beräkningsfel (eller bedömningsfel). Enligt statistik för 2016 från UNWTO (som levereras dit av svenska myndigheter) spenderade utländska besökare 22,6 miljarder kronor på utemåltider och svenska turister spenderade 15,6 miljarder kronor. Spenderar utländska besökare sju miljarder kronor mer än svenska turister? Äter inte svenskarna när de är på semester? Svenskar står ju för 75 procent av alla gästnätter i Sverige och ändå lyckas utländska besökare äta ute för sju miljarder kronor mer. Det är något som inte stämmer. Hur kommer det sig att ingen kontrollerar rimligheten i den statistik som rapporteras?
Ett oanvändbart mått är ”gästnätter”. En gästnatt är en gäst som övernattar en natt i någonting, till exempel hotellrum, sovsal på ett vandrarhem eller i ett tält på en camping. Fyra gästnätter kan vara en person som övernattar fyra nätter eller två personer som övernattar två nätter.
Under sommaren stod amerikaner för 340 000 gästnätter. Det var en ökning med 39 procent jämfört med förra året. I princip kan det vara så att antal amerikaner faktiskt har minskat. Låt oss anta att de amerikaner som kom till Sverige 2016 stannade i sju nätter, medan de som kom sommaren 2017 stannade i 10 nätter. Då innebär detta att det kom färre amerikaner 2017 än 2016. Vi har ingen aning om hur många som kommer till Sverige bara hur många nätter de övernattar.
Sveriges statistik är vilseledande eftersom den sammanställs utifrån en indelning i län som inrättades på 1600 talet och framåt samt i kommuner som skapades i och med 1862 års kommunalförordningar. Ingen på den tiden hade ens hört talas om besöksnäring, än mindre kunde ana att det skulle bli en svensk basnäring 150 år senare. En turist flyger inte till Sigtuna och bor i Solna utan anser att de har landat och besökt Stockholm. Rapporteringen måste utgå ifrån destinationer och inte kommuner.
Det krävs ett stort omtag kring statistiken för att besöksnäringen ska bli trovärdig.
Anders Johansson, konsult på Hospitality Vision
