Delningsekonomin har redan fått ett starkt fäste inom resor och turism. Många känner sig överkörda och hotade av de nya företagen som har som grundidé att dela på resurser som för tillfället inte används.
Det här sättet att utnyttja resurserna har tagit privatpersoner, olika yrkesgrupper, fackföreningar och myndigheter på sängen och protesterna blir alltmer högljudda över hela världen. Det är inte så förvånande för det som är nytt har alltid ansetts farligt.
En av de farligaste sakerna i mitten av 1800-talet var nymodigheten bilen. Hastighetsrestriktioner för vägfordon, den så kallade röda flagglagen, infördes 1865 i England. ”Fordon får framföras med högst 4 miles/h (cirka 6,4 km/tim) i städer varvid en person ska gå framför med en röd flagga.” Ett syfte var att skydda allmänheten mot dessa monster, men lagen infördes också för att hindra att de nya vägfordonen skulle kunna konkurrera ut järnvägarna och därmed missgynna de som hade investerat i järnvägsbolagen. Lagen upphörde kring år 1895, alltså efter cirka 30 år.
Protesterna mot delningsekonomin följer exakt samma mönster. I september 2015 meddelade United Nations World Tourism Organization, UNWTO, att man till följd av alla protester runt om i världen ska ta fram en rapport som ska visa på ”best practices” för att skydda konsumenten i delningsekonomin.
Grupper som protesterar är hotell, mot Airbnb, och taxi, mot Uber. Här handlar det om att de vill hindra de nya företagens framfart för att dessa inte ska konkurrera och därmed missgynna de som investerat i hotell och taxi. Jämför investeringarna i järnvägarna på 1800-talet. En annan grupp som protesterar är fackföreningarna som heller inte vill ha någon konkurrens kring de avtal om löner och villkor som byggts upp under många år. En tredje protest kommer från myndigheterna som upplever ett hot i form av minskade skatteintäkter. Detta eftersom de nya företagen delvis konkurrerar ut de gamla som utgör en tydlig skattebas som byggts upp med ett finmaskigt regelverk under många år. I dessa fall ropas på lagar och regler för att skydda särintressen (redan gjorda investeringar).
Den globala turistnäringen står för ett av nio jobb i världen och omsätter 63 000 miljarder kronor. Det är 16 gånger Sveriges BNP, som 2014 var 3 918 miljarder kronor. Turistnäringen skulle vara världens sjunde största ekonomi om den var ett land.
I de flesta länder finns en mängd gamla lagar och regler som styr turistnäringen, och som begränsar möjligheterna att växa och utvecklas. Delningsekonomin öppnar nya stora möjligheter för turistindustrin att göra just det, men på ett helt nytt sätt och genom att ifrågasätta omoderna lagar, regler och avtal. Det är säkert skrämmande för många att behöva ändra invanda rutiner och beteenden.
De stora megahotellkedjorna har idag cirka 700 000 rum vardera. Hilton öppnade sitt första hotell 1919, Intercontinental 1946 och Marriott 1957. Det tog dessa hotellkedjor mellan 58 och 96 år att nå 700 000 hotellrum. Airbnb gjorde detta på fyra år. Idag har Airbnb 1,5 miljoner enheter på 34 000 orter i 190 länder. 2015 beräknas försäljningen till över 60 miljoner rumsnätter och 50 miljarder kronor, cirka fem gånger så stort som Scandic. Airbnb får behålla 5,6 miljarder kronor i form av provisioner.
För några år sedan fnyste hotellen åt Airbnb och menade att det överhuvudtaget inte påverkade hotellnäringen. I dag är näringen mer försiktig i sina uttalanden. En nyligen gjord undersökning från STR Global visade att Airbnb i New York står för drygt 7 procent av antalet hotellrum. Protesterna från hotellen lär tillta.
I september 2015 har Airbnb cirka 345 enheter i Stockholm som aktivt hyrs ut. Här på hemmaplan har protesterna börjat från bostadsrättsföreningar, vars medlemmar inte gillar att träffa okända människor i trappuppgången. Nyligen kom Hyresnämnden fram till att en medlem i en bostadsrättsförening inte fick hyra ut sin lägenhet. Det pågår sannolikt en hel del diskussioner just nu i alla bostadsrättsföreningar om hur man ska se på uthyrning av bostadsrätten till Airbnb.
Det finns två vägar att gå för föreningarna: Tillåt eller förbjud. Tillåt innebär att föreningen välkomnar besökare till orten och samtidigt ger bostadsrättsinnehavaren ett tillskott i kassan (som är skattefritt upp till 40 000 kronor per år). Förbud innebär att man inte vill dela med sig och att man inte unnar en enskild bostadsrättsinnehavare ett tillskott i kassan.
Förbud verkar bäst för den som inte vill ha några förändringar. Men den ekonomiska verkligheten kommer ikapp även dessa människor som är sig själva närmast. När de upptäcker att priserna på bostadsrätter i föreningar som tillåter uthyrning till Airbnb kommer att stiga mer i värde än de där detta är förbjudet blir det lätt att rösta för en ändring av reglerna, särskilt för de som ska sälja sin bostadsrätt.
Den som tänker mer än ett steg framåt blir vinnare tidigare än de som bara tänker ett drag i taget. Det är självklart att delningsekonomin är här för att stanna och att den kommer att ge turistnäringen extra tillväxtkraft. Idag är utvecklingen snabbare än i slutet av 1800-talet, så de som protesterar kommer inte att lyckas fördröja utvecklingen särskilt länge.
