Det är ingen klar soppa som kokats i rätten efter fyra års juridiska turer. Ingredienserna är EU:s utsläppsrättsysten ETS (Emission Trading System), norsk och delvis irländsk insolvensrätt, tjänstemannautlåtanden från norska Naturvårdsverket och till sist Miljödepartementets tolkningar.
Striden följs med stort intresse av många aktörer, eftersom frågan om hur utsläppsrätter ska hanteras vid insolvens aldrig tidigare prövats rättsligt.
För att göra en lång och krånglig historia kort och förenklad:
Norge ska som EES-medlem följa EU:s regler och betala för den luft dess flygbolag skitar ner. Det har Norwegian inga problem med och 2020 skulle notan bli 352 miljoner kronor.
Men Norwegian insåg tidigt att pandemin skulle bli förödande för bolaget och inledde redan 2020 rekonstruktion på Irland och i Norge. När notan för ETS kom pekade rekonstruktören på kön av borgenärer som radat upp sig för att tugga i sig ett beskedligt ackord.
Norska Naturvårdsverket, som effektuerar ETS-systemet hos brödrafolket, gjorde tolkningen att utsläppsrätterna kunde undantas från ackordet och alltså betalas fullt ut.
Rekonstruktören och Norwegian hävdade att det inte fanns lagstöd för att ge EU:s ETS-system bättre förmånsrätt än andra borgenärer. Det vore snarare mannamån och direkt brottsligt att betala ETS på andra fordringsägares bekostnad.
Naturvårdsverket stod på sig och bötfällde då Norwegian med 400 miljoner kronor. Bolaget överklagade, men den 16 december 2022 fastställde norska Miljödepartementet böterna.
I början av 2023 stämde därför Norwegian Naturvårdsverket inför Oslo tingsrätt och krävde böterna tillbaka med ränta. Tingsrätten skickade i sin tur frågan vidare till EFTA-domstolen, som kan hantera tvister mellan EES-medlemmar och EU-rätten.
Nu har Oslo tingsrätt givit Norwegian rätt. Bolaget ska ha tillbaka sina 400 miljoner i böter samt 82,6 miljoner i upplupen ränta och ersätts dessutom med 9,8 miljoner för rättegångskostnaderna. Domen har ännu inte vunnit laga kraft.
