Egentligen var det musiken han brann för. Hemma i föräldrarnas dubbelvilla på Frösön, alldeles intill slalombacken och med en vidunderlig utsikt över Östersund och Storsjön, ägnade 23-årige Magnus Wikner all fritid åt rockbandet Café Midnatt, som spelade melodiös, maffig poprock med Jackson Browne-influenser. Han var dess energiske gitarrist och anno 1985 hade han klippt bort pudelrockslockarna till förmån för en helikopterplatta à la Dolph Lundgren. Och det hade gått rätt bra. Café Midnatt hade blivit trea i Rock-SM efter Europe, varit förband åt Raj Montana Band och spelat in en platta.
Nu var sommarplanen att se Europa och försörja sig som gatumusiker, men av en slump fick han jobb på Sunwing Makrigialos på Kreta. Den blonde, pratsamme norrlänningen plockades snart in för att uppträda på kvällsshowerna. Och där någonstans förlorade han sitt hjärta. Till chartern – och till den där charmiga, söta tjejen som sjöng så himla bra: Marianne. Som fortfarande är kvinnan i hans liv.
– Det var fantastiskt roliga år. Åren därpå jobbade jag och Marianne på Gran Canaria och sedan i Gambia. Men redan på Kreta träffade jag Christer Sandahl, legendarisk vd på Ving, för första gången och det ringer fortfarande i huvudet vad han sa: ”Vi säljer inte resor, vi säljer förväntningar, upplevelser och minnen, att ge våra gäster de bästa veckorna på året.” Det gjorde starkt intryck.
28 år senare är helikopterplattan sedan länge utbytt mot backslickfrisyr och han bär glasögon med svarta markerade bågar. 1 november tillträdde han som Nordenchef för Thomas Cook, Vings nordiska moderbolag, sedan Lars Löfgren valt att hoppa av.
– Det är lite dubbla känslor för mig, eftersom Lars både var en uppskattad chef och personlig vän till mig. Men det är ett spännande uppdrag jag fått, hedrande och inspirerande.Thomas Cook-gruppen går igenom stora förändringar där vi ska hitta nya samarbetssätt mellan länderna samtidigt som vi fortsätter vår framgångssaga i Norden.

Det är fjärde gången gillt för Magnus Wikner på Ving. Sedan utlandsdebuten 1985 fram till Nordenchefsjobbet har han gjort avstickare till Hemglass, McDonald’s och Ica.
– Det är som om jag varit ute på en lång praoperiod och nu är hemma igen, säger han och fingrar på den vita kaffekoppen, som pryds av ett litet gult hjärta.
Hjärtat, i form av en liten pin, pryder även slaget på hans kavaj. Det är Vings – och sedan oktober även hela Thomas Cook-gruppens – symbol. ”Pappa” till hjärtat är Magnus Wikner. Det ingick i uppdraget som Ving-vd att förnya varumärkesplattformen i Norden – och efter ett år utökades uppdraget. Hela gruppen skulle få hjärtat som symbol.  Resorna och mötena runt om Europa har varit många och långa.  Nu pryder hjärtat Thomas Cooks alla flygplan och de flesta av gruppens reseföretag runt om i Europa har hjärtat i sina symboler.
– I Sverige där vi lanserade hjärtat i december har vi fått enormt bra respons. Det är klart att det är anspänning, när man gör något så radikalt över en natt. Men vi såg en positiv utveckling av bokningarna och efter en månad associerade 60 procent av slumpmässigt utvalda svenskar hjärtat med Ving.

Hur kändes det när hjärtat beskylldes för att vara ett plagiat av SVT Plays logga?
– Sådant sker alltid med generiska symboler. Hjärtat påstods också likna andra symboler, som symbolen för Väla, ett köpcentrum i Helsingborg.Även internt tar det tid att vänja sig. När Ving bytte symbol förra gången, från ”pippifågeln” till V:et, var det inte direkt något jubel, säger han med ett skratt.
Under processen att förankra den nya symbolen och varumärkesplattformen i Norden och Europa har Magnus Wikner haft stor nytta av det som kollegor framhäver som en av hans styrkor som ledare: Att övertyga folk.
– När man passerat 50 har man fått lite hum om vad som är ens styrkor och svagheter. Jag är inte den som kommer på alla lösningar, men jag försöker lyssna in, förstå vad vi ska göra. Om det finns olika intressen måste du anpassa kommunikationen, analysera om de ser förändringen som ett hot. Ibland måste jag bromsa, ta rätt steg i rätt takt. De där frågorna intresserar mig jättemycket.
Han besitter också en väl utvecklad social förmåga och verkar känna alla som någon gång satt sin sandal i charterbranschen. Omdömena är snarlika: smart, rolig, sympatisk – och med en stor portion vinnarskalle. Men inte okontroversiell. Det hettade i alla fall till i relationerna med Fritidsresegruppen, som rasade när Ica avslutade sitt marknadsföringsavtal med dem och inledde ett nytt med Ving. Då hade Wikner nyligen lämnade marknadsdirektörjobbet på Ica för Ving. Fritidsresors Nordenchef Christian Clemens menade att det var uppenbart att Wikner förberett samarbetet med Ica medan han var kvar där, och att det var ett märkligt agerande. Wikner tonar ner händelsen.
– Det är historia nu, jag har tagit en diskussion med Christian. Det var Ica som gjorde en upphandling som Ving vann – och det vore förmätet att tro att jag som enskild person skulle kunna påverka Icas val.

På huvudkontoret bär mötesrummen namn efter exotiska destinationer. Utom det vi sitter i. Det heter Hoting, döpt av Magnus Wikner efter det jämtländska samhället, fem mil norr om Strömsund, där han växte upp. Alla vet att han kommer Hoting, för han är marknadsför gärna sitt norrländska ursprung. Fast sina första tre år bodde han i den ännu mindre byn Rörström. Farmor skötte byns telefonväxel, hans pappa var byns folkskollärare och familjen bodde i en lägenhet ovanpå skolan. Men han kände sig aldrig långt borta från den stora världen.
– Mina föräldrar älskade modern konst och samlade på det. Det kom konstnärer och hälsade på och bodde hos oss, till exempel Bengt Lindström, som sedan blev en av våra mest kända svenska konstnärer utomlands.
För att ha råd att köpa ny konst tvingades pappan att skaffa extrainkomster utöver lärarlönen. Han cyklade runt i byarna runt Hoting och sålde pianon. Affärerna gick lysande.
– Det är från honom jag måste ha fått min säljtalang. Han hade till och med råd att köpa en Steinwayflygel som stod hemma i skolan, säger Magnus Wikner med ett stort leende.
Det är ett välskött protektorat som Magnus Wikner tar över. Thomas Cook Northern Europe är Nordens största och mest lönsamma charterjätte, till skillnad från Thomas Cook-gruppen i sin helhet som vinglat på konkursens brant.  Framgångrika koncepthotell med Sunwing i spetsen, e-handel och den berömda Vingandan har gett höga vinstmarginaler de senaste tio åren. Om en månad kommer resultatet för 2012/13 som han inte får kommentera i detalj.
– Men det blir ett bra år, både för Ving och hela Norden. Vi hade en väldigt bra vinter och stor tidig införsäljning för sommaren. Det gjorde att sommaren gick bra, trots att det fina vädret hemma gjorde att de sista resorna i juli hade lägre priser än förra året.
”Soleffekten” gör att höstförsäljningen varit trög, men bokningsläget inför vintern är trots det 10 procent bättre än förra året vid samma tidpunkt. Men chartern står samtidigt inför en större strategisk utmaning. Medan det totala semesterresandet ökar kraftigt, mycket tack vare lågprisflyg och egenpaketering, har Ving och hela Thomas Cookgruppen haft svag tillväxt av nya passagerare – något även övriga chartern känner av.
– Därför måste vi hitta nästa nivå för tillväxt, säger Magnus Wikner.

Lösningen för Thomas Cook heter mer samarbete inom gruppen. Något som väcker blandade känslor bland Vingfolket. För det brittiska ägarskapet, ändå sedan Airtourstiden, har kostat på. Tidigare Nordenchefer, som Christer Sandahl och Sam Weihagen har berättat för TN hur de försökt hålla britterna på armlängds avstånd för att behålla ett stort handlingsutrymme, allt från att behålla egen hotellkontraktering till att slippa meningslöst rapportskrivande till London. Men när Thomas Cooks nya vd Harriet Green nu leder charterjätten upp ur finansiellt moras ska alla delar av koncernen samarbeta mera. Det är ett tydligt fokus även för Magnus Wikner. Men är det verkligen bra för Ving och Norden?
– Det vi i redan jobbar framgångsrikt med är det som hela gruppen ska fokusera på: koncepthotell, webben och kvalitetssäkring av våra semesterupplevelser. Men ska vi ha ännu fler Sunwing- och Sunprimehotell, så måste vi ha större volymer. Vi måste hitta sätt att utnyttja vår storlek och stå oss bättre i konkurrensen.
Magnus Wikner kommer därför att få tillbringa mycket tid i sammanträdesrum i  Norden, London och Tyskland framöver.  Men kanske kan det ändå bli tid för besök på hans favoritresmål – Kreta. Och att där få vandra upp i bergen ovanför Makrigialos, förbi rosépepparträden, njuta av en ouzo och en grekisk sallad och sedan tillbaka ner till klipporna vid havet. Platsen där hans charterhjärta klappar som starkast.