Varje fredag kom Kenneth Karlssons tysklärarinna till saluhallen där han jobbade, bara 15 år gammal. Bland gurkor och kålhuvuden stack hon till honom en skrynklig lapp med tyskaglosor. Han missade ju veckans andra tysklektion, halva torsdagen och fredagen skolkade han för jobbets skull.  
– Jag förstod redan som 13-åring att jag skulle behöva arbeta för att kunna följa med kompisarna på bio, säger Kenneth Karlsson, när jag träffar honom över 40 år senare på Sunhotels nya tjusiga kontor i Palma på Mallorca, milsvidder från den knapra tillvaron i statarlängan utanför Mörby, där han föddes av föräldrar i övre tonåren.
Hade hans lärare sett honom i dag hade de tappat hakan. Från strulpelle i skolan till vd och grundare för Sunhotels, ledande i Skandinavien på att sälja hotellsängar till resebyråer. Och med en lyckad karriär som polis, pilot och inom Ving bakom sig.  Vad är nyckeln till denna framgång?
Kenneth Karlsson drar handen genom håret, lutar sig tillbaka i snurrstolen och funderar. Den kritvita skjortan med uppkavlade ärmar ger reseledarsolbrännan en extra djup ton och håret är halvlångt, lite slarvigt bakåtkammat. Det får honom att likna resemiljardären Per G Braathen – i kombination med SAS-Janne Carlzon. En riktig reseräv med andra ord.
– Jag har från början varit van att jobba hårt och ta stort ansvar. Det har gett resultat. Och så är jag orädd, säger han och blickar ut över sitt kontor, där det sjuder av förväntningar inför den stora festen, tioårsjubiléet dagen efter.  
Det är nästan så att Kenneth Karlsson får nypa sig i armen. Hans lilla dröm har vuxit till ett stort vinstdrivande företag med kontor i elva länder och en omsättning på 1 miljard. På tio år.
Idén föddes när Kenneth Karlsson år 2001 precis hade hoppat av som vd i Tyskland för ett bolag inom Airtours. Efter 19 år i Ving- koncernen var han trött på maktkamper och knivhugg i ryggen.
– Det finns 25 andra som vill ha ditt jobb på den nivån och utan en chef som håller dig om ryggen kan du lika gärna hoppa av. När båda mina chefer Per G Braathen och Lars Thuesen hade slutat var jag ett lätt villebråd som ende skandinav i nya Airtours i Europa.

I samma veva började lågprisbolagen flyga människor kors och tvärs över Europa till billiga priser. Resenärerna i Mellaneuropa var plötsligt beredda att betala mer pengar för att vara borta kortare tid. Denna trend borde också komma till Norden, tänkte en förvånad Kenneth Karlsson. Att kunna boka flyg och hotell separat och välja reslängd efter eget tycke – i stället för färdigpaketerade charterresor.
– Min affärsidé var att sälja hotellsängar på välkända charterdestinationer till resebyråer.  Jag tog fram alla visitkort från mina 20 år med kontraktering av charterhotell och började ringa runt. Sedan saknades det bara två saker, kunder och pengar att bygga upp webbplatsen.
Kenneth Karlsson stämde träff med sin gamle chef Per G Braathen på ett kafé i Belgien. På en vit servett ritade han upp affärsidén för en oförstående Braathen, som övertalades att satsa en slant i bolaget. Senare lyckades han även få Lars Thuesen att satsa 1 miljon för 25 procent i bolaget, en andel han 1,5 år senare sålde till Braathen – då mer övertygad – för många gånger pengarna.  
Nästa betydelsefulla servett kom från ett kafé i Palma. Denna gång skissade Kenneth Karlsson sina tankar för en it-konsult, som bekräftade att idén om bokningssystemet höll.  
– Köper du ett färdigt system kan det ta år att beställa ändringar från leverantören och kommer du på något nytt får 50 andra samma lösning med automatik. Med ett eget system är vi unika och ingen kan kopiera oss.
Nu saknades bara kunderna. Resebyråerna var helt ointresserade och de första fyra månaderna kom det inte in en enda bokning. Först i januari 2004, då Johan Lundgren tog över som chef på Fritidsresor, tog det fart på allvar. Han såg att dotterbolaget Worldwide, som sålde hotell till resebyråerna, gick med förlust och la ner det med några månaders varsel. Plötsligt stod resebyråerna utan distribution.
– Då stod jag där och viftade. Det smällde bara till och på tre månader anställde jag 15 personer. Ticket, Resia och Big Travel blev kunder och vi växte i Sverige, Norge och Finland.
Satsningen på XML-tekniken var nästa milstolpe. En av kontraktörerna reste till USA och kom tillbaka utan ett enda hotellavtal. Amerikanerna vägrade att teckna avtal med en aktör utan XML-lösning (utväxlar data mellan olika informationssystem.)
– De sa att Europa ännu inte hade förstått att detta var framtiden. Jag visste inte ens vad XML var,  men vi valde ändå att satsa allt vi ägde på detta. Med facit i hand var det livsavgörande.     

Lördag kväll. Äntligen dags för tioårsjubileum. I mörkret på den spanska herrgården på Mallorca fladdrar stearinljusen, festklänningarnas siden sprakar och champagnen flödar.  Där står Eva Moen, vd på Resia, Katarina Petrini, vd på Ticket, och Linda Bjernstol, vd på Flygstolen, och skålar tillsammans med 250 andra inbjudna samarbetspartners. Från scenen talar Kenneth Karlsson självironiskt om bolagets framgångar. När han startade hade han bara varit inne fem gånger på internet.
– Då anställde jag Maria Åtting, som var flygvärdinnan som var rädd för att flyga och som direkt sa att hon inget kunde om nätet. Vilket team!  
En parodi med små sketcher från bolagets första tio år spelas upp på filmduken på scenen. Publiken skrattar när Maria Åtting, helt ensam på kontoret, svarar med olika namn vid varje telefonsamtal för att ge intryck av att det är ett stort bolag. Och när Kenneth Karlsson rotar i papperskorgen för att hitta kvittona när revisorn skulle ordna årsbokslutet. Minst sagt hipp som happ.    
– Ja, vi sköt med hagelbössan och hoppades att något skott skulle träffa. Magkänslan har fått bestämma och ibland har vi varit blåögda, säger Kenneth Karlsson, när vi talas vid på kontoret igen.
Ändå har det mesta gått företagets väg. Lågprisflyget har följts minutiöst – så fort en ny destination öppnas har företaget en av sina 40 kontraktörer där på 24 timmar. I motsats till många andra internetaktörer satsar Sunhotels på både service och internet, med telefonnumret väl synligt och en uppmaning till kunderna att ringa varje dag, dygnet runt.
– När jag träffar resebyråanställda lovar jag att bjuda på middag om vi inte svarar inom tre signaler.  
Men, vänta nu, är det inte genom automatisering och färre anställda som internetföretag ska tjäna pengar?  
– Vi gör som charterindustrin, tjänar lite pengar på mycket människor. 2012 kommer vi att ha
1 halv miljon resenärer. Om du tjänar 10 kronor styck är det ganska okej, om du tjänar 50 kronor …

Tekniken är den största utmaningen. Sunhotels lägger ner enorma summor varje år på att hålla webbplatsen, som klarar 1 miljon sökningar per timme, up to date. Nya lösningar lanseras löpande: Pay-at-hotel, ett system där gästen kan välja att vänta med betalning vid bokning. Voucher i mobilen med länk till Google Maps. En app, där man kan avgränsa sökningen av hotell och slippa få upp hundratals alternativ, till exempel ”bara fyrstjärniga hotell 300 meter från Eiffeltornet.”
Trots tekniksatsning är webbplatsen inte speciellt flashig. Kanske är det inte så konstigt att Sunhotels, som heller aldrig marknadsför sig mot konsument, bara har dryg 1 procent privatkunder.   
– Varför ser den ut som den är byggd i Ryssland i mitten av 1960-talet? Jo, för att då blir resebyråerna ännu säkrare på att vi inte konkurrerar om deras kunder i motsats till konkurrenterna, som både vill vara resebyråns bästa vän och ha direktkunder. Men så har vi också 80 procent av skandinaviska marknaden.
Hårt jobb ligger bakom framgångarna. Under de första fyra åren på Sunhotels jobbade Kenneth Karlsson jämt. Det enda han i dag ångrar är att han missade sina barns uppväxt.
– Efter skilsmässan för ett år sedan bor alla tre grabbarna hos mig. I dag kan jag prioritera att sticka ut och åka vattenskidor med grabbarna i stället för att åka till kontoret en lördag.
För fem år sedan insåg han att Mallorca är hans hem. Efter 30 år utomlands finns få bindningar till Sverige, ja, förutom sin mamma i Uppsala och TUR-mässan då.  
– När jag sitter på min terrass med utsikt över havet och ser bort till gamla Club 33-hotellet känner jag att cirkeln är sluten. Och att jag blir kvar här på Mallorca.