Det tar bara fem minuter.
Sedan framstår det som fullständigt obegripligt att jag och familjen aldrig unnat
oss en Helsingforsresa med Silja Serenade eller Silja Symphony. Unni Åströms övertygelseförmåga har verkat.
– Tänk vad du kan uppleva på bara 40 timmar. Att få lata sig, ha allt tillgängligt. Att må bra och unna sig. Det är en fantastisk form av kortsemester, säger hon och varje mening genomsyras av sådan övertygelse att nidbilden av en resa med fylla, billig sprit och störiga kompisgäng försvinner i ett dis över Värtahamnens vatten.
Med hjärta, nyfikenhet och massor av energi har hon kastat sig in i rederivärlden, där hon sedan två månader är linjedirektör för Silja Lines viktiga Helsingforstrafik.
Ansvaret för flaggskeppen Silja Symphony och Silja Serenade, terminalerna i Olympiahamnen i Helsingfors och Värtan i Stockholm med totalt 1 000 anställda vilar i hennes väl-manikyrerade händer. Maximalt 5 700 gäster kan vistas samtidigt på båtarna, vilket motsvarar mer än 10 Clarion Hotels i Stockholm.
– Mycket är ändå välkänt. Det handlar, precis som i hotellvärlden, om service management, produktion och konsumtion samtidigt och att bygga relationer med kunden. Jag har inte ångrat en sekund att jag tog jobbet, säger Unni Åström.
Detta trots att ägaren Sea Container i november meddelade att förlustbringande Silja Line ska säljas under nästa år. Estniska Tallink pekas ut som huvudspekulant, vilket reser frågor om en framtida utflaggning och låglönepersonal. Unni Åström, som även sitter i Silja Lines koncernledning, medger att ingen på rederiet är opåverkad av försäljningsbeslutet.
– Men vi behöver en stark ägare och Silja har bytt ägare tidigare, så det är inget nytt. Vårt varumärke lyser starkast av alla. Det tror jag personalen kan finna trygghet i. Resten är
bara spekulationer.
Personalen som vill dryfta tankar med sin högsta chef ges ändå goda möjligheter, eftersom Unni Åström reser med Symphony eller Serenade två-tre gånger i veckan, troligen ett rekord bland Siljas chefer iland. Hon leder själv personalmöten ombord, vilket inte heller varit kutym tidigare.
– Jag kan inte förstå hur man kan åstadkomma något utan att vara synlig, närvarande och därmed bli en tydlig chef. Sitter du bara
på kontoret blir du beroende av andras syn
på verksamheten.
Tiden ombord avsätts för möten med fartygs- och serviceledningen. En god middag, just för att må bra och få gästens perspektiv, hinns alltid med och hon griper alltid tillfället att tala med passagerarna, ofta i eller i väntan på hissen.
För det är i mötet med kunden som ett företags framgång i servicenäringen avgörs. Hon och övriga chefers fokus måste ligga på
att möjliggöra dessa möten mellan personal och gäster
– Jag är så ö v e r t y g a d om att detta är -avgörande. Men ofta tar chefens ork slut innan han tagit reda på om mötet med gästen -fungerar.
Vi är sex personer i min ledningsgrupp, men det är de 1000 anställda som är kraften och som vi måste få med oss. Då måste vi synas.
Unni Åström är en kvinna som har bråttom. Hon säger frankt att hon inte står ut med att ingenting händer.
Det vänteläge som Silja ägarmässigt befinner sig i borde därför inte vara vad
hon själv kallar ”my type of management”.
Men tvärtom. Silja Serenade och Symphony ska rustas upp för 160 miljoner kronor i vinter, för att stärka sin position i kryssningskriget. Silja har hamnat lite i medial skugga av nya Birka Paradise och Viking Lines flytande nöjesbåt Cinderella. Silja har också historiskt haft en starkare ställning i Finland än i Sverige. Svenskar utgör i dag mindre än en tredjedel av passagerarna. Det ska nya storsatsningen ombord ändra på.
Flera av restaurangerna ombord ska byta koncept. Spaavdelningen ska erbjuda flera behandlingar. Fartygens flaneringsstråk, Promenaden, ska också moderniseras.
– Den ska upplevas som en gågata med individuella restauranger och butiker, inte som ett varuhus som det är i dag, förklarar Unni Åström.
Rederiet satsar också på tonåringar som reser med sina familjer. En biograf byggs och ett område på övre däck blir tonåringarnas ingång till den virtuella världen .
Men det handlar mer om en modernisering av koncepten än en revolution.
– Birka Paradise koncept med soldäck är smart, men det är en engångsgrej för kunden. Vi förbättrar där vi redan är bra, för det finns inga fartyg på Östersjön som slår Serenade och Symphony. Men vi ska ha ett så omfattande erbjudande att du kan kryssa om och om igen. Känner du att du behöver kryssa – ring Silja! säger Unni Åström.
Kanske en pay off för pr-byrån att plocka upp.
Silja Line brukar anses lite finare och
mer kvalitetsmedvetet. Priserna alltid snäppet över ärkerivalen Viking. Så även nu, fast på en extremt låg nivå, när kryssningar slumpas bort nästan gratis.
– Det är en osund marknad där vi levererar ett övervärde. Folk betalar gladeligen 350 kronor för en taxi till fartygen, men tycker det är dyrt om resan kostar mer än 125 kronor. Men rederierna har sig själva att skylla och den överkapacitet som driver prispressen kan inte bestå någon längre tid, säger Unni Åström.
Rederi är liksom flyget en mansdominerad värld. Unni Åström är den andra kvinnan någonsin i Silja Lines koncernledning. Avsaknaden av kvinnliga chefer förvånar henne.
– Jag tycker det är riskfyllt. Det är en gåta att man i ett företag som vårt inte letat hårdare efter kvinnor när hälften av befolkningen är kvinnor, hälften av våra gäster är kvinnor.
Men hon tycker inte att det är problematiskt att arbeta i en miljö där huvudsakligen alla i senior position är män.
– Jag är kanske en enkel varelse som inte komplicerar saker i onödan. What you see is what you get. Så länge alla dessa män är seriöst engagerade i Silja Lines framgång är det grönt för mig.
Troligen har hon blivit van. I över 20 år har Unni Åström varit chef i rese- och upplevelseindustrin, nu senast för Casino Cosmopol i Stockholm och dessförinnan i Scandics koncerntopp. Scandic har visat sig erbjuda god jordmån för kvinnliga toppchefer. Även Eivor Andersson på MyTravel och Yvonne Sörensen på Svenskt Tenn började sina chefsresor där.
– Roland Nilsson var en dynamisk koncernchef och vi lyckades skapa en stark företagskultur. Vid tillsättning av chefer talade vi aldrig om manligt och kvinnligt. Den som var bäst lämpad fick jobbet.
Någon karriärsstrategi har hon aldrig haft. Men hon har alltid vetat att hon är bra på leda – och gillar det.
Drivet framåt, känslan för affärer (och havet) odlades hos unga Unni på norska Västlandet. Fadern ägde fiskeri och fartyg. Sunmöringar som bor där är den norska motsvarigheten till smålänningar: Produktiva, envisa och snåla.
– Jag är själv förvånad över att det gått så bra för mig. Förklaringen är nog att jag är arbetsvillig, vill ta ansvar för helheten och har efterfrågat nya jobb. Jag fattar inte att många är så rädda att fråga sina chefer vad de behöver förbättra och förändra för att få chans till nya utmaningar.
Varför blir så få kvinnor toppchefer?
– Kvinnor är ofta mindre krävande än män. De ser sig inte heller hinna med allt, både familj och karriär. Jag förstår dem. Att vara chef i dag är ett mästerstycke i flexibilitet. Dina medarbetare behöver dig, det är en ständig jakt på resultat och snabba processer kräver mycket interaktivitet med kolleger.
Själv har hon genom åren rekryterat mängder av medarbetare och chefer som arbetat under henne och utvecklat en intuition som hjälper henne att värdera kandidaterna.
Och som inte alls har koppling till kön, utan
till aktivitet. Och gångstil!
– Om någon som visat upp väldigt goda resultat på sin förra arbetsplats, men gör ett passivt intryck på anställningsintervjun blir jag väldigt noga med att kolla referenser. Då är det stor risk att det är någon annan som utfört jobbet och personen i fråga bara surfat på framgången.
– Jag blir också misstänksam om den som söker ett chefsjobb går väldigt långsamt. Ett passivt kroppsspråk går inte ihop med en aktiv tanke. Och det stämmer faktiskt.